Han konstaterar att regeringarna i de tre länderna är överens: Tågförbindelserna i norr behöver stärkas och samordnas.
Men efter det följer mer prat än verkstad. Nordiska rådet anser att regeringarna måste prioritera projekt för att något ska hända.
Förra året gick Nordiska rådet ut med en rekommendation om detta inför EU:s svaveldirektiv.
– Svaren från regeringarna avslöjar att Finlands och Sveriges transportmyndigheter inte vill offra sina nationella beslutsprocesser för överstatlig planering, säger Eero Suutari på Nordiska rådets hemsida. Litet tanklöst när man i de vidsträckta områdena i norr skulle dra nytta av att koordinera så mycket som möjligt.
Regeringarna har svarat att man inte vill använda knappa resurser till att göra överlappande arbete i olika forum, utan hellre effektivisera samarbetet inom Barentsrådet och Nordliga dimensionen.
Men även i dessa får politiska prioriteringar hjulen att rulla, kontrar Eero Suutari.
– Ska det finnas tillräckligt med industri för att järnvägsnätet ska byggas ut? Eller ska järnvägsnätet skapa förutsättningar för ett starkare näringsliv?
Som nordlig invånare i Finland anser han att järnvägen öppnar möjligheter, inte minst för hamnarna i Norra Ishavet.
– Till exempel skulle gruvnäringen gynnas, samtidigt som transportutsläppen i Östersjön skulle minska rejält.