Tiotusentals flickor, och en del pojkar, riskerar att bli bortgifta mot sin vilja enligt en undersökning. En utredning från 2011, som gjorts på uppdrag av regeringen, visar att 250-300 personer i Sverige upplevde en akut eller ganska akut risk att bli gifta mot sin vilja.
Länsstyrelsen i Norrbotten har sedan år 2003 haft i uppdrag av regeringen att jobba förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. I år kommer myndigheten bland annat fokusera på att stärka skyddet mot just tvångs- och barnäktenskap. Tvångsäktenskap innebär att flickor riskerar att bli bortgifta i deras hemländer, något som riskerar att öka under sommarlovet.
– Vi genomför en informationssatsning på Luleå flygplats. Sedan jobbar vi med allt från opinionsbildning i stort till riktade utbildningsinsatser, säger Lisa Lindström, enheten för social hållbarhet och samhällsskydd vid Länsstyrelsen i Norrbotten.
Informationskampanjen består bland annat av en stor banderoll som kommer att hängas upp i anslutning till säkerhetskontrollen. På banderollen finns information på olika språk och ett nummer som man kan ringa vid behov. Samtidigt menar Lisa Lindström att myndigheterna har ett stort ansvar.
– Det är avgörande att myndigheter har kunskaper i ämnet eftersom att det handlar om jättekomplicerade ärenden. Jag tycker också att man måste bli bättre på att hjälpa personerna innan det går så långt så att man hamnar i en situation där man riskerar att bli bortgift.
Kunskapen upplever hon blir allt bättre. Och sedan några år tillbaka har Länsstyrelsen i Östergötland ett övergripande ansvar i frågan. En stödlinje har upprättats dit yrkesverksamma personer kan ringa.
– Den är jättebra. Det är ett viktigt och bra stöd.
Kunskapen bland poliserna i landet är många gånger bristfällig. I Norrbotten finns ingen person som specifikt jobbar med frågor som rör hedersrelaterad brottslighet. Därför genomför man nu en nationell kartläggning för att se vilka behov som finns. Polisinspektör Nina Gual håller i arbetet.
– Jag tror att vi behöver öka kompetensen. Särskilt grundkompetensen hos alla poliser, säger hon.
Personer som utsätts för hedersrelaterad brottslighet har många gånger inget stöd hemifrån. Det är därför inte alltid självklart för den som blir utsatt att anmäla menar Nina Gual.
– En del väljer att inte göra en anmälan. Eftersom att det skulle innebära att det bli ännu värre.
Polisen erfar därmed att det finns ett enormt stort mörkertal.
– Där måste vi i vårt fortsatta arbete se hur vi kan komma åt problematiken, när en anmälan inte alltid är ett alternativ, säger Nina Gual.