Jakten på en bättre livsstil har snabbats på hos svenskarna. Tågsemester, sopsortering och vegetarisk mat är några exempel på svenskens väg mot miljömålen. Enligt forskarna ska en persons årliga utsläpp av kolidioxid inte överstiga 2,1 ton per år 2050 – detta för att nå FN:s tvågraders mål ska uppnås.
I dag är målet långt borta. I EU släpps 6,7 ton ut per person årligwn – i USA är motsvarande siffra 16,4.
Forskaren Kimberly Nicholas vid Lunds universitet har undersökt vilka livsval som är mest effektiva för klimatet.
– Om vi vill ha en vacker värld måste vi fokusera på livsstilsförändringar som ger märkbara effekter på klimatet. Att skaffa barn har en långtidseffekt som påverkar generationer i framtiden, säger han till DN
Det är svårt att minska på klimatutsläppen på individnivå, förändringar är små och ger inga mätbara effekter på kortsikt. Men långsiktiga livsförändringar kan ge märkbara effekter. Enligt studien är det till exempel hundra gånger mer effektivt att äta en växtbaserad kost än att använda en tygkasse.
Men det bästa man kan göra för klimatet är att föda färre barn. I Norrbotten föddes 2613 barn under 2016, det är bland de lägsta siffrorna bland Sveriges län enligt statistik från socialstyrelsen. Ett barn motsvarar 58,6 ton koldioxidutsläpp per år, det baseras på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster. Det är 20 gånger mer effektivt än det näst mest miljövänliga vardagsbeslutet.
– Vi ville informera på ett konkret sätt att ett av de viktigaste valen man gör i livet även är en viktig sak för klimatet, säger Kimberly Nicholas till DN.