Kiirunavaara, Malmberget, Gruvberget, Tapuli, Aitik. Att rada upp Norrbottens fem aktiva gruvor är ingen större utmaning. Skulle däremot alla undersökningstillstånd nämnas skulle det ta desto mer tid – i dag finns det över 900 undersökningstillstånd i Sverige.
I samband med undersökningstillståndet ska också en arbetsplan upprättas. Arbetsplanen måste skickas till markägare och andra sakägare, till exempel samebyar som har rennäring i området. Men från och med augusti i år så skärps kraven på arbetsplanen genom en lagändring – då måste även den berörda kommunen, länsstyrelsen och sametinget få ta del av informationen. Det ska också tydligare framgå vilka skador som prospekteringen kan göra på området och hur dessa ska regleras.
Men det är svårt att som markägare stoppa ett gruvföretag från att prospektera på ditt område – mineraler räknas nämligen som ett riksintresse. Allt som är mer än en halvmeter under jord tillhör alla. Det finns bland annat ett exempel, i Stekenjokk, då rennäringen värderades högre som riksintresse än mineralerna. Men i en absolut majoritet av fallen så godkänns arbetsplanerna.
– Jag tittade på Bergsstatens beslut under ett år, jag tror jag hittade något enstaka avslag och det var mer på formella grunder. Men i stort sett allt där du kan visa att det finns någon slags rim och reson i att det skulle kunna finnas fyndigheter kan du få tillstånd för. De tillstånden ger dig ganska långtgående befogenheter, säger Arne Müller, journalist och författare till Smutsiga miljarder, som handlar om gruvindustrin i Sverige.
Processen från undersökningstillstånd till färdig gruva är lång och det är inte särskilt ofta det blir en färdig gruva.
– Det är mindre än en procent, säger Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Och hur är det med gruvboomen i Norrbotten som det ofta talas om? Enligt Arne Müller går det inte i dagsläget att tala om en gruvboom. Han menar att det gick att göra för några år sedan, då priserna på järn och andra gruvfyndigheter var mycket högre. Inte heller Pär Weihed menar att det pågår en gruvboom.
– Tre av Sveriges 16 gruvor är nystartade de senaste tio åren. Det är Pajala, Gammelmora i Uppland och Kankberg i Västerbotten. I övrigt är det gamla gruvor, säger Pär Weihed.