Planen är att Boliden etablerar en anläggning i Aitik för framställning av pyritkoncentrat, vilket reducerar deponibehovet i Aitik.
Vi har tidigare skrivit om LKAB:s projekt Reemap som i korthet går ut på att ta tillvara på det gruvavfall som skapas och förädla det till bland annat fosformineralgödsel (konstgödsel), sällsynta jordartsmetaller och gips.
Nu inleder LKAB och Boliden ett samarbete i projektet för att utvinna så kallat pyritkoncentrat från gruvavfall vid Aitikgruvan, som därefter förädlas till fossilfri svavelsyra.
– Det kommer behövas stora mängder svavelsyra i projektet och i stället för att som i dag deponera pyriten kan Boliden tillverka svavelsyran från restprodukten, genom att rosta den. I princip ett svavelsyraverk, säger Leif Bodström, direktör för LKAB specialprodukter.
– Ökat resursnyttjande i kombination med lönsamhetspotential kan innebära att våra företag tillsammans kan skapa ännu mer nytta i klimatomställningen. Om de nuvarande tankarna realiseras är det ännu ett kvitto på Norrbottens betydelse för framtiden, säger Mikael Staffas, VD och koncernchef, Boliden.
Svavelsyran kan därefter användas av LKAB för att utvinna jordartsmetaller och fosfor ur förädlat gruvavfall, så kallad apatitsand.
– En jättefin, leraktig sand som vi avvattnar och kör genom ett apatitverk som ska byggas i både Kiruna och Gällivare. Apatitsanden transporteras vidare till en anläggning där själva fosforsyran ska tillverkas.
LKAB:s projekt Reemap handlar om att ta tillvara på det gruvavfall som skapas och förädla det till bland annat fosformineralgödsel (konstgödsel), sällsynta jordartsmetaller och gips.
Fosforsyran i sin tur är tänkt att användas i LKAB:s tillverkning av konstgödsel och när den produceras uppstår även en annan sidoprodukt, nämligen de sällsynta jordartsmetallerna.
– Metallarna är som en oxid, en bas, som kan spjälkas upp och användas i magneter, mobiltelefoner, komponenter i vindkraftverk, elbilar med mera.
Leif Boström och LKAB ser framför sig en stor marknad inom EU när det gäller just jordartsmetallerna.
– EU förbrukar ungefär 30 procent av de mineraler som bryts i världen i dag – men producerar bara tre procent. Med det här projektet vill vi kunna förse EU med ungefär 30 procent av behovet av sällsynta jordartsmineraler, säger Leif Boström.
Fosforsyretillverkningen ger också en annan sidoprodukt som LKAB tror mycket på – nämligen gips.
– Vi får fram en väldigt ren form av gips och får möjlighet att börja med gipsskivetillverkning, med sikte på byggindustrin, säger Boström.
Svartön i Luleå är det ena alternativet för industriparken men LKAB utreder även en lokalisering i Skellefteå hamn.
Tidsplanen anger en start för fullskalig produktion 2027 men LKAB har ännu inte avgjort var industriparken ska förläggas – Svartön i Luleå eller Skellefteå hamn?
En lokaliseringsutredning ska vara avslutad efter årsskiftet och mars-april 2022 meddelar LKAB var industriparken hamnar.
– Före det vill vi hålla alternativen öppna. Men det är inget att sticka under stol med att Luleå är ett väldigt intressant alternativ, med både malmbanan och Luleå hamn.
Men flera frågetecken återstår, bland annat vad gäller de markytor som ska tas i anspråk på Svartön och huruvida marken håller för industriparken.
– Det handlar om stora arealer. Vi vill göra en grundlig genomgång och vända på alla stenar när det gäller en såhär stor etablering.
"Det är inget att sticka under stol med att Luleå är ett väldigt intressant alternativ, med både malmbanan och Luleå hamn", säger Leif Boström, direktör inom LKAB.
Även tillståndsfrågorna och miljöprövningarna är orosmoln i horisonten.
– Vi vill komma igång så fort det går men ska samtidigt jobba i linje med de krav som finns och lämna in fullständiga ansökningar. Tidsaspekten är en utmaning och förutsätter miljötillstånd i enlighet med de planer vi har ritat upp.
LKAB bryter helt ny mark genom att börja tillverka fosfor och sällsynta jordartsmetaller, kemikalieintensiva processer som gruvjätten inte har jobbat med tidigare.
Därför blir en också stor utmaning att säkra kompetensförsörjningen.
– Vi behöver väldigt mycket kemister och annan erfaren kompetens som vi inte har i dag.
Ser ni Fertiberias planerade spanska gödselfabrik i Luleå som en konkurrent?
– Nej. De ska tillverka kvävegödsel, ett helt annat koncept som snarare kompletterar oss.
Totalt handlar det om en investering på över tio miljarder kronor som skapar många arbetstillfällen vid full produktion.
– Vi talar om åtminstone 500 direkta arbetstillfällen exklusive alla kringeffekter. Det finns ett enormt intresse inom EU för att återvinna avfall på det här cirkulära sättet, så projektet uppmärksammas runtom i Europa mycket nu. Därför hoppas vi även på EU-finansiering.
– Det viktiga att LKAB vill förädla så mycket det går i norra Sverige, så att vi inte bara är en råvaruleverantör till andra delar av världen. Vi vill behålla vinsten och även kompetensen här i norr, säger Leif Boström.