Norrbotten som region står inför stora utmaningar inför framtiden. Flera stora industriinvesteringar och en ledande ställning inom den gröna omställningen i Europa genom bland annat Hybritsatsningen. Utmaningen är att utnyttja sådana komparativa fördelar men samtidigt minska sårbarheten genom att diversifiera näringslivet.
En annan utmaning är för myndigheterna är att stödja nya sektorers framväxt samtidigt som man styr utvecklingen.
– Det pågår en diversifiering inom gruv- och mineralindustrin. Dels har vi industrier som tittar på grafikbrytning och tillverkning av anodmaterial för batterier. Då är man i andra kundsegment. Sedan har vi LKAB som tittar på att bredda sin portfölj med ett projekt där de utvinner fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, säger Anna Utsi, Licab, i ett seminarium med anledning av Region Norrbottens rapport Norrbottens roll i samhällsekonomin.
Rapporten är en kritisk granskning av regionala indikatorer men samtidigt ger den några lärdomar för framtiden. Samtidigt som Norrbotten står inför stora industriinvesteringar så kan kompetensbristen bli ett problem.
I Västra Götaland har man kommit en bit på vägen vad gäller livslångt lärande då men behöver förändra kompetensen hos 1 000-tals ingenjörer inom bilindustrin.
– Men vi är inte riggade. Vi har ett bra utbildningssystem som man kan skruva i men för fortbildning för kompetensväxling är vi inte riggade och här behövs mer utredning och politisk riktning för vad man vill att universiteten ska ha för roll, säger Helena Lundberg Nilsson som är regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Ett annat problem är att unga män inte utbildar sig utan tar jobb och stannar i länet, till skillnad från unga kvinnor som utbildar sig och flyttar. Det är en fråga om utbildning men också en fråga om hur man gör det attraktivt att bo i länet, något som även påverkar hur villiga människor från andra delar Sverige och från andra länder är att flytta till Norrbotten.
– Där har vi en utmaning. Forskningen visar att det mycket handlar om samhällen med bra kommunikationsmöjligheter, bra möjligheter till högre utbildning, bra skolor och fritidsaktiviteter för barnen, bra kulturutbud, säger Patrik Söderholm är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och en av författarna till rapporten.