Länets skogar blir allt glesare

Var fjärde privat skogsägare återplanterar inte skog efter avverkning.
- Det är mycket allvarligt, säger Esbjörn Henriksson, Skogsstyrelsen.

VAR FJÄRDE UNDERKÄNNS. 25 procent av skogsföryngringarna på privatägd mark i Norrbotten är inte godkända. Riksgenomsnittet för alla ägartyper är 19 procent, enligt Skogsstyrelsen.

VAR FJÄRDE UNDERKÄNNS. 25 procent av skogsföryngringarna på privatägd mark i Norrbotten är inte godkända. Riksgenomsnittet för alla ägartyper är 19 procent, enligt Skogsstyrelsen.

Foto: Sabina Nilsson

Norrbotten2013-05-20 06:00

När inga föryngringsåtgärder utförs efter avverkning av skog kan konsekvenserna bli att de ungskogar som växer upp är allt för glesa. Detta medför lägre virkesvolymer, förlängd omloppstid och dyrare nyplantering.

-  Återväxtarbetet finns lagstadgat. Under det tredje året efter avverkning ska det vidtas fullständiga återväxtåtgärder, säger södra Norrbottens föryngringsansvarige Esbjörn Henriksson.

I åtta år har Skogsstyrelsen satsat på regelbunden helikopterinventering av återväxten i skogen. Redan år 1994 började de se en nedåtgående trend där allt färre skogsägare skötte föryngringsarbetet.

-  Det var i samband med en ny skogsvårdslag. Det fanns de som missuppfattade lagens innebörd och tolkade den som en avreglering, men i själva verket var återväxtkravet lika starkt som alltid, säger Esbjörn Henriksson.

Dystra siffror
Under de tre senaste åren har ungefär 250 lagråd skickats ut årligen till markägare som inte skött återplanteringen i södra Norrbottens distrikt. När lagrådet inte efterföljs skickas ett vitesföreläggande. Varje år skickas mellan 20 och 30 förelägganden i södra delen av länet. I norra Norrbotten är siffrorna något lägre.

- Jämför man med övriga riket ligger vi väldigt högt, säger Esbjörn Henriksson.

Återväxtåtgärder kan ske på flera olika sätt, bland annat genom markberedning under fröträd, sådd eller plantering.

En orsak till att så många inte utför några åtgärder tror Esbjörn kan vara kostnaden för återplantering där varje planta kostar två kronor och markberedningen går på cirka 2.000 kronor per hektar.

-  Då väljer man att förlita sig på att skogen kommer av sig självt och visst gör den det på vissa marker, men den blir i regel betydligt sämre ur produktionssynpunkt, säger han.

"Markägarens ansvar"
Skogsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med inventering av återväxten och satsar på att ge råd och tips till privata skogsägare för att öka kunskapen och förhoppningsvis därmed minska problemen.

- Även om man gjort ett försök men misslyckats då föryngringarna förstörts av exempelvis hungriga älgar så är det markägarens ansvar att anlägga ny skog, säger Esbjörn Henriksson.

Han påpekar även att problemen i förlängningen påverkar samhällets ekonomi, jobb och hela skogsindustrin.

- Rent samhällsekonomiskt är det här väldigt allvarligt. Vår allmänna välfärd påverkas om vi har allt för dåliga föryngringar, säger Esbjörn Henriksson.

Plantering
25 procent av skogsföryngringarna på privatägd mark i Norrbottens och Västerbottens län är inte godkända.
Riksgenomsnittet för alla ägartyper är 19 procent.
Återplantering görs normalt ett till tre år efter avverkning och efter maskinell markberedning av hygget.
På de flesta marker är det lämpligt med 2.000 till 2.500 plantor per hektar.
Plantorna ska vara anpassade efter den plats där de ska växa.
Vid återplantering är markberedning nästan alltid nödvändig och bör göras inpå ett gott fröår.
Ju längre tid som går efter avverkningen - desto dyrare blir nyplanteringen.
Källa: Skogsstyrelsen

Kostnader för återplantering
Planta och planteringskostnad: från cirka 2 till 2:50 kronor.
Exempel: om det planteras 2.000 plantor per hektar så blir det cirka 4.000 till 5.000 kronor per hektar.
Markberedning: till detta kommer även kostnad för markberedning som ligger på cirka 1.800 till 2.000 kronor per hektar.
Källa: Skogsstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om