Landstinget högt upp i dyster statistik

Landstingen i Sverige väntas redovisa ett underskott på över en miljard kronor. Norrbottens läns landsting placerar sig högt upp i den dystra statistiken.

Samma villkor. Vården ska vara jämställd och jämlik över landet, oavsett vem du är eller var du bor framhåller debattörerna.

Samma villkor. Vården ska vara jämställd och jämlik över landet, oavsett vem du är eller var du bor framhåller debattörerna.

Foto: Petra Isaksson

Norrbotten2016-01-04 18:00

Det är tuffa tider för många av Sveriges landsting. Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos blir 2015 året då landstingen för första gången, som helhet, går med underskott sedan år 2004. Bortsett från åren 2011 och 2013, men då förklarades underskotten med stora engångskostnader.

Över en halv miljard kronor i underskott beräknas. Det är en försämring på över fyra miljarder jämfört med förra året.

För Norrbottens läns landsting del ser det knappast bättre ut. Underskottet väntas landa på 285 miljoner kronor. Räknar man som andel av omsättningen handlar det om minus 4,1 procent. Endast Jämtland Härjedalen ligger över med ett underskott på minus 7,4 procent.

– Vi har åtgärder på gång som vi jobbar med. Om inte det går hem måste vi vidta ytterligare åtgärder, säger Veronika Sundström, landstingsdirektör i Norrbotten.

I Norrbottens läns landsting är det främst läkemedel, inhyrd personal som kostar mycket pengar. I hopp om en lösning höjs nu landstingsskatten med 1,16 kronor. Men det räcker inte för att vända de dystra siffrorna på lång sikt.

– Nej, det kommer det inte att göra. Det handlar om att minska kostnadsökningarna. Kostnadsutvecklingen är fortfarande större än om man jämför med hur våra intäkter utvecklas, säger Veronika Sundström.

Och det är kostnadsökningarna som är alla landstings dilemma just nu.

– Kostnaderna har ökat i snitt med fem procent de senaste två åren. Det är ohållbart eftersom att skatteintäkterna inte har kunnat finansiera ökningen, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på SKL.

I vissa fall kan effektivare personalplanering vara ett steg i rätt riktning.

– Personalkostnaderna har ökat snabbt. Det har aldrig varit så många sjuksköterskor och läkare anställda som nu och ändå är det brist på personal. Vilket tyder på att personalen inte alltid utnyttjas på bästa sätt. Ibland används de duktigaste sjuksköterskorna till administrativt arbete eller som projektledare i olika projekt, säger Annika Wallenskog.

Landstingsdirektören i Norrbotten tycker att det är viktigt att resurser inte går till spillo.

– Rätt person ska jobba på rätt plats. Vi ska utnyttja vår personal till hälsa och sjukvård, ingenting annat, säger Veronika Sundström.

Landstingen som går med förlust:

Prognos 2015 (som andel av skatter och statsbidrag.)

Jämtland Härjedalen: - 7,4 procent

Norrbotten: - 4,1 procent

Västernorrland: - 2,8 procent

Dalarna: - 2,2 procent

Halland: - 2,1 procent

Värmland: - 1,8 procent

Skåne: - 1,7 procent

Gotland: - 1,6 procent

Västerbotten: - 0,8 procent

Sockholm: - 0,7 procent

Uppsala: - 0,6 procent

Källa: SKL

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!