Han är stockholmaren som identifierar sig som norrbottning. Trots konflikter är Nilssons åsikt att vi här uppe är bra på att samverka.
– Man kommer samman på ett sätt som jag anser är unikt. Det finns ingen tid för "schvammel". För mig har det inneburit ett snabbt svar på frågan "hur kan jag hjälpa till?".
Han nämner projekt och händelser som Norrbotniabanan, Hybrit, rymdcentrum, frågor kring biltestverksamhet och storbranden på Polarbröd.
– Eller som när vi ville ha inspelningen av Robinson. Det kan anses som trivialt, men frågar man TV 4 varför de valde Norrbotten så är svaret "ni fick saker gjorda".
Det senaste året har präglats av coronakrisen.
I april hotades kommersiella flyglinjer mellan Umeå, Luleå och Kiruna. Under några intensiva dygn samlade Nilsson länets riksdagsledamöter och Region Norrbotten till förhandlingar med Trafikverket och SAS.
– Det handlade om att säkra samhällsviktiga flygförbindelser, kopplat till tung industri och sjukvård. Vi kunde visa konkreta siffror på hur många som behövde flygen och arbetet blev framgångsrikt.
Under samma tid var LKAB och Kiruna kommun i en konflikt om detaljplaneändringar och LKAB:s finansiering av en järnväg till nya Kiruna centrum. Hövdingen medlade mellan kommunalrådet Gunnar Selberg (C) och bolagets vd Jan Moström.
– Först fick jag dem att förstå att de måste sluta tala med varandra via media. När de väl träffades upptäckte jag snabbt att de inte stod långt ifrån varandra. Residenset är neutral mark. Här blir man inte osams. Ett knep jag använde mig av var att de fick börja med att berätta hur långt de själva var villiga att gå. Det löste det mesta.
Ett annat ärende som Nilsson medlat i kopplat till LKAB är ersättningar och inlösen av mark i Malmsta i Malmberget. Där har det inte löst sig lika enkelt.
– Det finns flera bottnar i historien. Man gnider vidare. Det viktigaste är att ingen människa hamnar i kläm.
En het potatis har varit långbänken för gruvärenden. Nilsson berättar att länsstyrelsen tillsammans med gruvbolagen initierat ett förslag med fyra punkter på hur tillståndsprövningen ska bli effektivare, som lämnats till regeringen.
– 2019 tog jag med mig Västerbottens dåvarande landshövding Magdalena Andersson, LKAB:s vd Jan Moström och Bolidens vd Mikael Staffas. Vi tillbringade 1,5 dygn i en minibuss. Vi åkte från Luleå till Laver, Gällivare och Kiruna. Enda fokus var hur vi ska lösa frågorna. Nu har regeringen tillsatt en miljöprövningsutredare.
En parallell fråga är elförsörjningen. Tillståndsprocesser för dragning av ledningar kan ta tiotals år. Nilsson anser dock inte att bolag som Vattenfall och LKAB vill gena i kurvorna.
– Det man trycker på är att hanteringen måste bli effektivare. Länsstyrelsen har fått utökade resurser, men vi önskar ännu mer. När det gäller ärenden som fastnar i regeringen anser jag att politiken ska stifta lagar, inte ta beslut. Det är domstolarnas uppgift.
I januari kom Högsta domstolens utslag i Girjasmålet, ett fall som skär rakt in frågorna om markanvändning.
– Regeringen har efter domen valt att se över hela rennäringslagen. Det blir en grannlaga uppgift som på längre sikt leder till frågan om samernas rätt till mark även när det gäller vattenkraft och gruvor. Urminnes hävd ska vägas mot äganderätt till mark.
Ett problem är bristen på arbetskraft.
Hur ska en fattig kommun som Gällivare kunna bli attraktiv när man tvingas till nedskärningar och minskad samhällsservice?
– Framgång föder framgång. Titta på Northvolt. Nu börjar det bli samma drag kring Hybrit. Nya Gällivare med bland andra Kunskapshuset påverkar också attraktionskraften.
Är det orimligt att exempelvis kräva att LKAB ska bekosta ett äventyrsbad?
– Det enkla svaret är ja. LKAB måste få konkurrera med andra företag på samma villkor. Sedan kan man säga att staten har ett ansvar att bidra till utveckling.
Trots komplicerade frågor ser Björn O. Nilsson en ljus framtid.
– Länet kommer ha mycket mer vindkraft. Det behövs tio Markbygden. Det gäller att hitta områden och komma överens. Vätgaslagring är svaret på en stor del av energiproblemen, och det finns ingen plats på jorden som är bättre att utveckla och använda sig av tekniken på än Norrbotten.