Konsultrapport 2 av Ernst & Young har redan väckt protester hos den politiska majoriteten, främst apropå den föreslagna minimeringen av sjukhusen i Kalix och Kiruna.
Nu kritiseras rapporten även av läkarfacket i Norrbotten.
Gunilla Engström, ordförande i Norrbottens läkarförening, menar att konsulterna inte är tillräckligt konkreta, särskilt vad gäller primärvårdens utmaningar.
– Det råder stor läkarbrist, regionen har inte lyckats lösa kompetensförsörjningen och stafettbehovet är fortsatt väldigt stort. Men konsulterna lyfter inte alls de problemen.
Därför får också den föreslagna minskningen av vårdjobb – över 300 totalt – kritik.
– Regionen har underskott vad gäller läkare och svårt att bemanna med sjuksköterskor på avdelningarna. Det finns inte tillräckligt med disponibla vårdplatser i förhållande till vad som har fastställts. Hur man i det läget ska kunna minska ytterligare på vårdpersonalen är svårt att förstå.
Hon hänvisar till statistik som visar att Norrbotten har låg läkartäthet. 2019 låg den siffran på 2,7 per 1 000 invånare, bland de sämsta i landet. (Källa: Regionfakta).
– Jag kan inte se något resonemang kring det i rapporten. Att lösa läkarbristen i Norrbotten skulle göra jobbet som sjuksköterska mer attraktivt också.
I rapporten pekar konsulterna på stora förändringar inom det akuta omhändertagandet, där just primärvården föreslås stärka sin kapacitet för att överta uppdraget från sjukhusens akutmottagningar.
– Regionen har tidigare testat att ha mer akut- och jourverksamhet inom primärvården, men man har fått lägga ned satsningarna på grund av läkarbristen och de stora kostnaderna för hyrpersonalen. Konsulterna tillför inget nytt, säger Engström.
Läkarfacket ifrågasätter också förslaget om att införa ett akutläkarsystem på sjukhusen.
På Kiruna sjukhus finns för närvarande sex akutläkare, medan en satsning i Sunderbyn havererade redan 2014 efter facklig kritik om bristande handledning.
I dag menar Engström att förslaget är än mer svårgenomförbart.
– Var ska de ta akutläkarna från? Det tar i genomsnitt sju år att utbilda de specialiserade läkare som krävs och regionen måste kunna erbjuda en fullgod utbildning, och i detta finns svårigheter.
Hon vänder sig även mot att akutläkarsystemet föreslås vara roterande.
– Till och börja med bygger det på att det finns tillräckligt många akutläkare – och är de villiga till att rotera mellan sjukhusen? Svårt om man samtidigt ska ha ett familjeliv.
Inte heller tror hon att ett akutläkarsystem kan kompensera en minskad dimensionering av Kalix och Kiruna sjukhus, där konsulterna vill att narkos- och intensivvården flyttas till Sunderbyn och Gällivare.
– Konsulterna har dessutom inte tänkt på hur en flytt av narkos och IVA kan ersättas med exempelvis utökad helikopterverksamhet.
– Och utifrån befolkningens perspektiv är det svårt att se hur detta skulle innebära att en god vård för alla upprätthålls, säger Gunilla Engström.
Eftersom förslaget redan verkar dödfött rent politiskt frågar hon sig varför konsultrapporten överhuvudtaget lyfter fram detta som en viktig del av effektiviseringen.
– Inte särskilt genomtänkt. Både politiken och regiondirektören vill ju backa från detta och jag tror inte heller på idén. Konsulterna har inte riktigt förstått vad utmaningarna handlar om.
Rapporten kostade närmare två miljoner kronor. Bortkastade pengar?
– Det kanske går att plocka fram något bra, även om jag tror att regionen hade klarat det lika bra själva. På så vis är det "pengarna i sjön", säger Gunilla Engström, Norrbottens läkarförening.