– Syftet var att studera om det finns ett samband mellan socioekonomisk status och astma och astmasymptom. Vi kunde visa att det finns ett sånt samband, säger Helena Backman, statistiker och forskare i folkhälsa och epidemiologi.
Ett tiotal forskare har bidragit till studien, där läkaren Christian Schyllert är huvudförfattare. Studien bygger på data från Olin-studierna samt SCB och omfattar fler än 6800 personer i Norrbotten.
Forskarna har jämfört olika indikatorer på socioekonomisk status som yrke, inkomst och utbildningsnivå.
– Det man vet är att astma är vanligare bland människor med låg socioekonomisk status än de med hög socioekonomisk status. Sambandet var också starkare bland kvinnor än bland män generellt, säger Helena Backman.
Bland vuxna är astma vanligare bland kvinnor än bland män medan det omvända förhållandet råder bland barn, där är astma vanligare hos pojkar än flickor.
– Ett flertal studier visar att hormonella aspekter kan spela roll, det kan förklara en del av skillnaden mellan kvinnor och män.
Bland individer med låga inkomster var astma 50 procent vanligare jämfört med individer med höga inkomster. Arbetare i servicesektorn har 50 procent högre förekomst av astma jämfört med vd:ar och företagsledare.
– Det här är statistiskt säkerställda skillnader, säger Helena Backman.
Personer som arbetar som städare eller frisörer exponeras för ämnen som kan ge astma. Rökning är en riskfaktor för astma, likaså övervikt och fetma.
– Rökning är betydligt vanligare bland individer med låg socioekonomisk status än bland individer med hög socioekonomisk status.
Studien blir ett beslutsunderlag för de som fattar beslut om folkhälsan, till exempel strängare regler för exponering av astmaframkallande ämnen .
– Studien är ingen pekpinne för individer utan ett underlag för samhället.
Studien kommer att få en fortsättning, forskarna har börjat jämföra resultaten med de resultat man fick vid enkätundersökningar som genomfördes 1996 och 2006.
– Vi har sett över tid att både inkomstnivå och utbildningsnivå har ökat i det svenska samhället, men vi har också sett att inkomstklyftorna har ökat drastiskt.
– Har den ökade ojämlikheten i samhället bidragit till större ohälsa? Det vill vi titta på, säger Helena Backman.
Studien är utförd inom ramen för OLIN-studierna.