Trots att Region Norrbotten redovisat positiva resultat för både 2016 och 2017 har ekonomin varit ett av de vanligaste politiska samtalsämnena under mandatperioden. Även om skattehöjningen 2016 har betytt nya intäkter på drygt 600 miljoner behöver verksamheten fortfarande minska kostnaderna med 200 miljoner per år.
Situationen är på intet sätt unik för Norrbotten. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) skulle staten behöva öka statsbidragen till regionerna och kommunerna med 37 miljarder fram till 2021 – bara för att behålla dagens personaltäthet.
– Tittar vi framåt är det inte en hållbar väg att staten inte stöder landstingen och regionerna i det här arbetet, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom vid SKL.
Men i nuläget är inget av riksdagspartierna i närheten av att föreslå en så stor ökning av statsbidragen. Enligt Annika Wallenskog är det tveksamt om staten skulle ha råd med en sådan utgift.
– Inte om vi ska ha samma personaltäthet. Då skulle staten inte klara sitt överskottsmål.
Utan hjälp från staten ser Annika Wallenskog inga möjligheter för regionerna att bedriva sina verksamheter med ekonomisk balans. Ett alternativ till ökade statsbidrag skulle kunna vara en nationell skattereform. I dagsläget får kommuner och landsting endast beskatta inkomst, men en utökad skattebas skulle kunna innebära en ny möjlighet att öka intäkterna utan att försämra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt.
Lokal eller regional beskattning av råvaror, alternativt en ny skatt som fördelas efter behov via utjämningssystemet, är två exempel på tänkbara reformer.
– Norrbotten som region skulle ha nytta av en typ av naturresursskatt. Det skulle också ge regionerna en garanti så att de inte behöver vara lika beroende av statens välvilja.
Men även om de ekonomiska problemen skulle lösas kvarstår problemet med kompetensförsörjning. Regionerna har svårt att rekrytera både läkare och sjuksköterskor – och på sikt kommer vården att behöva bedrivas med mindre personal.
Att regionerna lyckas med förebyggande åtgärder och moderniserar sjukvården ser Annika Wallenskog som minst lika viktigt som att pengar skjuts till.
– Vi måste se om det finns andra sätt att jobba. Till exempel med mer digital teknik, där man lägger ett större ansvar på patienterna att monitorera och behandla sina sjukdomar själva via tekniska hjälpmedel.
Då erbjuder välfärdsstaten mindre service?
– Det kan också uppfattas som att det finns hjälpmedel som gör att man inte behöver åka in till vårdcentralen och göra kontroller. Det skulle många uppskatta, tror jag.
I Norrbotten har flera oppositionspolitiker fört fram just personalbrist och för liten vårdproduktion som en förklaring till att de ekonomiska resultaten har förbättrats.
– Nästan 4 000 norrbottningar står i kö till specialistvården. Det är enkelt att göra positiva resultat om människor inte får träffa sjukvården, sade Mattias Karlsson (M) på regionfullmäktige i april.
Men Annika Wallenskog tycker att Region Norrbotten har gjort flera bra saker för att minska kostnaderna. Hon pekar på att Norrbotten hade lägst nettokostnadsutveckling av alla regioner 2017 och att flera landsting visar upp skenande kostnader trots att produktionen inte ökar.
– Det är ett problem alla regioner och landsting har. Alla har det jättebesvärligt, säger SKL:s chefsekonom.