Resultaten från årets inventering visar att det finns ungefär 1 200 lodjur i Sverige. Populationen för landet totalt, ligger fortfarande med marginal över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus som är minst 870 individer. I norr är läget annorlunda. Här har lodjursstammen minskat rejält de senaste två åren. Att populationen i landet ligger kvar på en god nivå, beror på att lodjuren blivit fler i söder.
Enligt de politiska målen från 2012 gällande lodjur i Norrbotten ska här helst finnas 32 familjegrupper (hona med ungar). Miniminivån ligger på 17. Enligt den senaste inventeringen finns i dag 13,5 familjegrupper.
– Antalet är långt under förvaltningsmålet, säger Andreas Zetterberg, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Vad som ligger bakom minskningen är oklart.
– Det skulle kunna vara så att man räknat fel, att man överskattat stammen tidigare, eller underskattat den nu. Vid inventeringen räknas endast familjegrupper men det kan vara så att det finns fler enskilda individer som inte kommit med i räkningen. Det finns olika saker som kan påverka räkningen, som till exempel snöförhållandena. Illegal jakt kan ha förekommit som i kombination med licensjakt och skyddsjakt gjort att stammen reducerats.
Minskningen har lett till att länsstyrelsen i Norrbotten nu ändrat sitt sätt att räkna. Istället för familjegrupper ska alla individer räknas. Man har också beslutat att inte tillåta någon licensjakt på lodjur 2019 på grund av de få föryngringarna.
Anna Danell, rovdjurshandläggare på länsstyrelsen, är i nuläget inte jätteorolig över nedgången och förväntar sig en ökning av populationen till följd av den stoppade licensjakten.
Vad beror minskningen på?
– Det är svårt att säga. Något som kan spela in är att det under 2017 sköts många lodjur. Vissa av dessa skulle om de levt ha fått ungar nu.
Hur är det med illegal jakt?
– Det finns inget belägg för det men skulle vi inte hitta någon annan förklaring till minskningen så är det något vi måste börja beakta.
Målet är att komma tillbaka till minst 17 familjegrupper, som är den nedre gränsen av förvaltningsspannet som sträcker sig till dryga 40-talet familjegrupper.
– Samtidigt som vi har ett mål då det gäller lodjur har vi ett mål att rennäringen inte ska ha förluster på mer än max tio procent. Ren är lodjurens huvudföda i Norrbotten, säger Anna Danell.