Maria Henriksson, kommundirektör i Kalix, säger att många delar återstår att lösa för kommunen, men att de börjat en samordning.
Ett intensivt arbete pågår i Norrbottens kommuner just nu i väntan på en flyktingström från krigsdrabbade Ukraina.
– Alla kommuner i Norrbotten har ett uppdrag att inventera vad vi har för lediga bostäder, vem ska vara kontaktperson, hur ska vi klara mattransporter om det skulle bli en liknande situation som den vi hade 2015, säger Maria Henriksson, kommundirektör i Kalix.
Just i Kalix finns som i en del andra kommuner en brist på bostäder, så kommunen ser över andra förläggningsmöjligheter.
– Vi har inte hunnit så långt än, men det är frågor som vi hade upp på vårt första möte i förra veckan. Men vi har inget på pränt om hur det ska gå till.
En skillnad från flyktingkrisen 2015 är att EU:s masskyddsdirektiv aktiverats för första gången, vilket innebär att flyktingar från Ukraina i ett års tid får rätt till arbete, skola och omsorg. Även i Luleå förbereder sig de olika förvaltningarna på flyende från Ukraina. Man tittar på flera scenarier men det som är mest troligt är att personer kommer dyka upp i Luleå.
– Under tre månader behövs ingen asylansökan, så vi ser ju nu att många som kommit till Sverige inte sökt asyl. Det troliga är att det dyker upp en större mängd människor på tågstationen i Luleå som vi behöver hitta och fördela.
Lindh-Wikblad understryker att de räknar med någon typ av nationella riktlinjer – i synnerhet när det gäller masskyddsdirektivet.
– Det som förändras i och med direktivet är att vi ska tillhanda hålla skolplats till de barn som kommer, och om det kommer en rimlig mängd så ser vi ut att klara det.
Anna Lindh Wikblad säger att kommunens troligaste scenario är att det dyker upp en större mängd ukrainare i Luleå som inte tänkt söka asyl ännu men ändå kan vara i behov av och har rätt till bostad, skola och omsorg.
I Kiruna håller säkerhetsansvariga just nu på att se över bemanningsplaner och lokaler som kan nyttjas vid ett eventuellt flyktingmottagande från Ukraina.
– Vi fräschar upp planerna från 2015 men ser på andra lokaler än vi nyttjade då. Då använde vi exempelvis fjällanläggningar i och med att det inte var säsong för dem just då. Nu tittar vi mer på den centrumkärna som töms och ska flyttas. Där finns lokaler att nyttja, berättar Jan Lundmark, säkerhetschef i Kiruna kommun.
Utifrån det ni kartlagt nu, hur många flyktingar kommer ni kunna ta emot i Kiruna?
– Någonstans mellan 500 och 700 tror vi är möjligt just nu.
Jan Lundmark, säkerhetschef Kiruna kommun, säger att kommunen ser ut att kunna ta emot 600-700 personer för närvarande.
Även i Pajala smids planer på hur flyktingmottagandet ska fungera om det blir aktuellt.
– Mycket ses över just nu vad gäller lokaler och personal. Bilden kommer klarna ju längre veckan går, berättar Elisabeth Kostenius som är säkerhetsansvarig i kommunen.
För Gällivares del svarar säkerhetsansvarige Andreas Pääjärvi att de planerar för eventuella mottaganden.
– Det är omöjligt att sia om det blir att några anländer hit eller hur många det blir, men vi har en grundförberedelse med 2015/2016 i färskt minne. Vi följer löpande signaler och information från Migrationsverket för att ha en så korrekt lägesbild som möjligt.
Överkalix kommundirektör Anna-Greta Bodin berättar att de har tillsatt en tjänstemannagrupp som ser över alla områden som kan beröras av kriget i Ukraina.
– En del i det är migration, just nu inventerar vi bostadssituationen. Men det finns en del frågetecken kring lagstiftningen.
Det handlar om den så kallade "bosättningslagen" som, om den blir aktuell, ger kommunerna huvudansvaret för att ordna bostäder istället för Migrationsverket.
– Vi ser också över hur vi eventuellt kan påverkas när det gäller leverans av varor.
I Övertorneå kan man ställa iordning ett flertal boenden med kort varsel, säger socialchef Carina Ylipuranen.
– Vi har bland annat tomma lägenheter just nu, så vi känner att får vi frågan så är vi redo på en vecka.
Men likt de andra kommunerna så råder en osäkerhet i prognosen om hur många som kan komma.
– Men i det här skedet så handlar det ju om att de får tak över huvudet och mat på bordet.
Socialchefen Carina Ylipuranen i Övertorneå säger att de kan vara redo att ta emot flyktingar inom en vecka om de får frågan.
Gunnar Lundström, säkerhetssamordnare i Jokkmokk säger att de har bra kapacitet att ta emot ett antal flyktingar.
– Vi känner oss hyfsat förberedda. Nu försöker vi att täppa till där det behövs, exempelvis med logistiken som kan vara lite besvärligt och kan finnas en osäkerhet.
Gunnar Lundström, säkerhetssamordnare i Jokkmokk, säger att kommunen känner sig ganska väl förberedd på att ta emot ett antal flyktingar.
Mats Berg, kommunchef i Boden, säger att kommunen åter sätter igång organisationen som fanns under pandemin och att boendefrågan är central.
– Vi hade vår organisation igång under pandemin och hade bara ledigt från den i två veckor, när den här fruktansvärda händelsen inträffar. Nu återupptar vi det arbetet. Det som är annorlunda är att det kommer krävas mycket samarbete med civilsamarbete och myndigheter, på ett sätt som vi som var med hösten 2015 minns hur det var.
Det ligger även på kommunens ansvar samordna insatser med privatpersoner och civilsamhället i övrigt.
– Många privatpersoner hör av sig. Det kommer vara en viktig del att möjliggöra för privatpersoner och organisationer att delta på ett strukturerat sätt.
Mats Berg, kommunchef i Boden, tror att de första flyktingarna kommer redan under nästa vecka. "Vi gör allt som går för att göra mottagandet så bra som möjligt".