2014 stoppades 358 misstänkta drograttfyllerister i Norrbotten. Det är 63 procent fler än för tio år sedan. Bland länen i Sverige ligger Norrbotten på sjätte plats på antal drograttfyllor per 100.000 invånare. Daniel Pettersson, chef för trafikpolisen i Region Nord, tror att polisen blivit bättre på att identifiera narkotikapåverkade personer i trafiken.
– Ökningen tror jag uteslutande beror på att vi blivit mycket bättre på att känna igen drograttfyllerister, nästan alla som jobbar hos oss har utbildats i att känna igen tecken på narkotikapåverkan.
Idag har polisen inte lagligt stöd att testa förare för droger rutinmässigt på samma sätt som de gör med alkohol. Sedan 2014 har sållningsinstrument testas runt om i landet. Tekniken finns – men för att få rätt att använda ett sållningsinstrument måste det finnas skälig misstanke om att personen är drogpåverkad. Alltså att polisen måste se till personens beteende, ögonrörelser, pupillstorlek och beteendet för att avgöra om personen kan vara påverkad av droger. Rikspolisstyrelsen arbetar med ett lagförslag som föreslår att svensk polis på samma sätt i Norge, Sverige och Danmark ska få göra rutinmässiga salivprov utan skälig misstanke.
Motorförarnas Helnykterhetsförbund tycker att det är dags att svensk lagstiftning tar efter de nordiska grannländerna:
– Sverige halkar efter. Om det är möjligt i resten av Norden måste det vara möjligt att ändra lagstiftningen här också, säger Lars Olov Sjöström som är trafiksäkerhetschef på MHF.
Samtidigt har antalet rattfyllorna i länet minskat med ungefär 28 procent. En förklaring kan vara att antalet nykterhetskontroller i trafiken minskat kraftigt och berusade förare idag har mindre risk att upptäckas. I januari 2015 gjordes 123.492 alkoholutandningsprov i hela Sverige, i år knappt 31.000 stycken, en minskning med cirka 75 procent, visar siffror som SVT tagit fram. Att det inte finns renodlade trafikpoliser i kombination med att polisen lägger stora resurser på förhöjt terrorhot är några av förklaringarna som lyfts fram. Tidigare fanns ett nationellt mål för antalet nykterhetskontroller per år. De som tidigare fångats av slumpen missas menar Daniel Petterson.
– Slumpmässiga kontroller har en brottsförebyggande effekt även om vi inte vet hur stor effekten är. Vet man att polisen gör står efter vägarna och gör rutinkontroller så är det färre som vågar chansa att köra när de har druckit.
Relaterade nyheter: