Vilka olika pollinatörer finns i länet? Och vilka av insekterna är viktiga för skog och mark respektive odlingar av olika grödor?
Ett treårigt projekt som länsstyrelsen driver i Norrbotten med start i sommar ska ge svar på frågorna.
– Vi vet att insekterna minskar i stora delar av Europa. Men i Sverige är kunskapsnivån om både förekomst och förändring av insektsfaunan väldigt låg, i synnerhet i den norra delen. Det är väldigt få insektsinventeringar gjorda i länet, säger Jörgen Naalisvaara, miljömålssamordnare vid länsstyrelsen.
Ett par större insektsprojekt har visserligen genomförts senaste åren, bland annat under ledning av Naturhistoriska riksmuseet men där är Norrbotten bara en del och svaren har ännu inte analyserats.
Länsstyrelsen har placerat ut ett antal fällor i olika miljöer och på strategiska platser. Fällorna finns på fjället Juobmotjåhkka nära Stora sjöfallet (både i björkskog och på kalfjället), vid slåtterängar och gammelskog i Tornedalen,
samt i en vinbärsodling i Sikfors.
Ytterligare en fälla ska placeras ut vid en rybsodling i Övre Kukkola.
– Insekterna är en viktig del av den biologiska mångfalden. De utför flertalet ekosystemtjänster och är en förutsättning för funktionella ekosystem, säger Jörgen Naalisvaara.
Projektet består egentligen av två olika delar. Först ska det kartläggas vilka pollinatörer som finns och vilka som är viktigast. Det kan handla om humlor, bin, fjärilar och blomflugor, exempelvis.
Sedan ska ännu fler flygande insekter inventeras, något som Naalisvaara hoppas ska bli en återkommande verksamhet. Det projektet planeras pågå i minst sex år.
– Fåglarna inventerar vi ju varje år, exempelvis. Det här är enda sättet som vi kan se hur mångfalden av insekter förändras. Vilka arter som finns, vilka som försvinner, vilka som ökar och vilka som minskar.
Jörgen Naalisvaara anser att en inventering av insekter kan ge viktiga svar för samhället.
– En bredare, långsiktig övervakning av insektsfaunan i olika naturmiljöer är nödvändig för att veta hur insektsfaunan förändras på grund av till exempel markanvändning och klimatförändringar. Det skulle utgöra ett viktigt underlag för prioriteringar och politiska beslut, inte minst med tanke på de larmrapporter som kommit de senaste åren om omfattande insektsdöd, säger han.