2022 är året då Luleås nya bostadsområden växer fram, på bild är Kronandalen. Frida Lindberg, planchef på kommunen, hoppas på dubbla antalet bostäder vid årets slut.
Bostäder: Full fart framåt i Luleås nya stadsdelar
Industrietableringarna i norr gör bostadsmarknaden het i Luleå, och det är mycket tänkbart att villapriserna når rekordnivåer även nästa år. Kommunen har visionen om att vara 100 000 Luleåbor 2040, men frågan är hur de ska lyckas?
Enligt kommunens prognos råder det stor efterfrågan på bostäder i Luleå kommun, vilket det gjort under en lång tid. Frida Lindberg, planchef på kommunen, tror i och med industrietableringarna i norr, på en ökad nettoinflyttning till Luleå kommande år. Detta gör att tillväxttakten av bostäder måste öka – snabbt. Tidigare planerade kommunen för 600-800 bostäder per år men nu ska den siffran dubbleras, minst.
Totalt har Luleå kommun 15 pågående detaljplanprojekt i centrum, ungefär 40 stycken totalt i kommunen. På Hertsöheden planeras det för cirka 1 000 nya bostäder. Kronan fortsätter att växa som Luleås nya stadsdel. Även på landsbygden planeras det för fler bostäder, exempelvis utanför Måttsund och kring Råneå.
Kommunens övergripande mål är att vara 100 000 Luleåbor år 2040.
– Anledningen till att vi tror att vi kommer att lyckas är industrietableringarna, säger Frida Lindberg
2021 har utan tvekan varit mäklarnas år och den heta bostadsmarknaden med hög efterfrågan på villor och bostadsrätter tros fortsätta in på det nya året. I november såldes tre villor som var och en passerade tio miljoner kronor, vilket är det dyraste som någonsin uppmätts i Luleå. Daniel Johansson, en av de lyckliga mäklarna, tror på fler tiomiljonersvillor framöver.
– Potentialen finns, nu när vi klivit över den psykologiska gränsen, säger han.
Corona: Är ett nytt "skit-år" att vänta?
Smittan ökar i Sverige och världen och Nystedt tror att coronavirusvarianten omikron kommer nå även Norrbotten kommande år. Kommer Nystedt få lämna detta "skit-år" bakom sig eller är ett nytt att vänta?
Covid-19, influensa och hög sjukfrånvaro bland personalen fortsätter att belasta vården. I samband med jul- och nyårshelgerna gick Region Norrbotten upp i stabsläge på grund av den försämrade situationen. Nästan 200 nya fall av covid-19 kunde registreras under julhelgen.
Ny statistik från Folkhälsomyndigheten den 29 december visar att omikronvarianten ökat i flera län. I skrivande stund har inte något bekräftat fall upptäckts i Norrbotten
Saknar du presskonferenserna? Anders Nystedt ser fram emot att lämna ytterligare ett "skit-år bakom sig. Frågan är nu om 2022 kommer att inledas med en ny smittvåg.
– Tidigt under 2022 blir det väl antingen covid eller influensa som däckar oss. Vet inte, men ska jag tippa så blir det covid. Att vi kommer att få vågor av smittspridning av covid framgent känns sannolikt men konsekvenserna kommer knappast att vara i närheten av situationen 2020 eller i våras. Vi har hyfsat bra immunitet i befolkningen och färre kommer att bli smittsamma eller svårt sjuka. Tyvärr har vi kvar cirka 10 procent ovaccinerade och där är det risk att vi kommer att se fall, spår Anders Nystedt.
Smittskyddsläkaren tror att den nya varianten så småningom om kommer att sprida sig i länet.
– Jag skulle tro att den så småningom tar över, säger han:
– Det är jobbigt för många. Mitt förslag är att helt enkelt att rycka på axlarna och acceptera att det inte blir roligare än så här. Men kul är det inte detta andra ”skit-år”, säger Anders Nystedt.
Nyårslöftet bör vara en spruta i armen, utifrån de råd som Nystedt ger.
– Kavla upp ärmen och vaccinera er ni som inte gjort det förr. Det ger väldigt bra skydd mot svår sjukdom och smittsamhet även om det inte ger 100-procentigt skydd. I övrigt är det de gamla råden som gäller. Håll er hemma och testa er vid symtom och håll lite avstånd. Var försiktig i umgänge med äldre och sköra. För ovaccinerade är avstånd och akta äldre ett krav.
Framtidshoppet 2022: Lisa Kakar höjer sin röst för de afghanska kvinnorna
Vi har valt att utse ett framtidshopp för 2022. Baserat på människor vi mött under året har vi valt att lyfta en som visat på stort mod och gjort något betydelsefullt för andra.
Tillsammans med sin syster grundade hon Afghanistans första feministiska tidning och hon har två masterexamens från Luleå tekniska universitet. Den nya året har 30-åringen planer på att starta en feministisk rörelse i Luleå. Därför är den feministiska förkämpen Lisa Kakar utsedd till Kurirens framtidshopp 2022.
Lisa Kakar, feministisk förkämpe, blir Kurirens framtidshopp 2022. Kommande år ska hon starta en organisation för afghanska kvinnor i Luleå.
– Det har hänt mycket i Afghanistan 2021. Förutom de försämrade hälsoläget med covid-19 förlorade Afghanistan sin regering, de afghanska kvinnorna förlorade sin rätt till utbildning, arbete och till sin frihet. Afghanistan avslutar 2021 i en krissituation. Folket står inte bara för en humanitär kris utan också en ekonomisk, säger Lisa Kakar.
Sedan den afghanska regeringen kollapsade i somras och talibanerna tog över makten i Afghanistan är situationen i landet allvarlig. Nästan 2 500 kvinnor och barn har dödats eller sårats i strider i år enligt FN. Över 700 000 människor har tvingats lämna sina hem och är på flykt i landet, av dem är 80 procent kvinnor och barn.
Lisa Kakars magasin finns inte mer och hennes föräldrar är kvar i Afghanistan men ändå lever hoppet om en bättre framtid för de afghanska kvinnorna.
– Jag har hopp om att den unga generationen inte kommer att acceptera talibanernas sätt att leva. Jag tror inte att kvinnorna kommer att tystna. De kommer att höja sina röster, växa och stråla igen, säger Kakar.
Jobb: Det är i norr som det händer!
Kommande pensionsavgångar och utflyttning från länet tros skapa en våg av nya arbeten i Norrbotten och Västerbotten. Utmaningen är att behålla arbetskraften.
Arbetslösheten i Luleå 2020 låg på 7,2 procent av dess 78 549 invånare, vilket var något under rikets genomsnitt på 8,5 procent, enligt statistik från Ekonomifakta. Arbetsförmedlingens statistik för november 2021 visar en arbetslöshet på knappa 5,8 procent i Luleå, vilket är 1,5 procentenhet mindre jämfört med samma tid förra året. Enligt de siffrorna ligger storstadsregionerna på en arbetslöshet upp emot 10 procent.
Konkurrensen om jobben i norr är lägre i jämförelse med övriga landet på grund av den relativt låga arbetslösheten. Förhoppningen är att de nya industrietableringarna ska locka till sig arbetskraft men enligt Marita Lundgren, arbetsförmedlingschef för södra Norrbotten, finns fler faktorer som talar för goda jobbmöjligheter.
Marita Lundgren, arbetsförmedlingschef södra Norrbotten, ger en positiv prognos för arbetssökande i norr. "Har du erfarenhet och utbildning, eller satsar på en utbildning, är jobbmöjligheterna stora", säger hon.
– Pensionsavgångar och viss utflyttning från länet gör att förutsättningarna att få jobb här i norr är goda. Har du erfarenhet och utbildning, eller satsar på en utbildning, är jobbmöjligheterna stora, säger hon.
Arbetskraftsreserven, det vill säga öppet arbetslösa och de som är inskrivna i program, är 6700 i länet, enligt arbetsförmedlingschefen. Motsvarande pensionsavgångar de kommande 10 åren är ungefär desamma.
– Vi behöver en rejäl inflyttning för att möta upp pensionsavgångarna och klimatsatsningarna, säger Marita Lundgren.
Det behövs personal både inom privat och offentlig sektor inom en mängd olika yrkesområden, exempelvis ingenjörer, processtekniker och lärare.
– Den absolut största efterfrågan finns inom vård- och omsorg kopplat till pandemin och att många fått vänta på vårdinsatser, avslutar Lundgren.
Luleå kommun behöver rekrytera mellan 500-600 medarbetare per år kommande åren och då främst inom våra personalintensiva verksamheter som vård- och omsorg samt skola.
Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun driver tillsammans med Bodens kommun ett projektet som kallas "Kompetensförsörjning Boden/Luleå". Nu jobbar de på en förstudie för hur de ska få arbetskraften satt stanna. Några av faktorerna som nämns är tillgång på bostäder, goda kommunikationsmöjligheter och aktiviteter även efter jobbet.
– Fler ska hitta till ljuset i norr, säger Sven Lindahl chef för utveckling- och ekonomiavdelningen på arbetsmarknadsförvaltningen.
Hälsa: Fler utmattade och överviktiga – vårdskulden riskerar att försämra hälsoläget för många
Pandemin har lett till värk i både kropp och själ, samtidigt jobbar vi tills vi kollapsar och är fetast i landet. Hur ska vi hålla oss friska kommande år?
Psykoterapeuten Lotta Lindgren tror att isoleringen under pandemin kommer efter rent själsligt.
Lotta Lindgren, legitimerad psykoterapeut, tycker sig se att allt fler mår sämre och att ohälsan går ned i åldrarna.
– Det har pågått så länge nu och skapat en ensamhet hos människor. De som är i riskzonen skyddar sig hemma, vilket blir ensamt och enformigt, och de långtidssjuka i covid kan få mentala svårigheter som kan sitta i länge. Det finns många som säger att de känner sig misstänkliggjorda. Rädslan för nya vågor finns också där, säger hon.
Ensamhet innebär en ökad risk för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken ökar också för psykiska problem, vilket 1177 skriver om på sin hemsida. Men enligt en rapport från Socialstyrelsen (2020) har antalet rapporterade fall av stroke och hjärtinfarkt tvärtom minskat under pandemin.
– Vi har börjat röra på oss mer under pandemin, säger Ulf Karlsson, chefsläkare på Piteå sjukhus.
Däremot är stress en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, vilket bland annat hjärt-lungfonden skriver om.
– Tillvaron är tuff för många i dag. Det är ett högt tempo i samhället och utmattningarna har ökat. De som står utanför arbetsmarknaden har en helt annan stress av att inte vara en del av något. Det tror jag kommer att fortsätta under 2022, säger Lotta Lindgren.
Var femte vuxen norrbottning lider av fetma och detta gör länet till ett av de mest fetmadrabbade regionerna i landet, skriver SVT. Ulf Karlsson tror att överviktsproblematiken är något som kommer att fortsätta även kommande år.
Ulf Karlsson, chefsläkare Piteå sjukhus, oroar sig för att den "omänsklig höga" arbetsbelastningen som vårdpersonalen haft under pandemin ska leda till att fler väljer att lämna 2022. "Det är skrämmande", säger han.
– Mycket av de sjukdomar vi har i Norrbotten beror på dåligt leverne. Det är väldigt mycket hjärt- kärlsjukdomar i Norrbotten och det bygger på matkulturen och det sätt vi rör oss. Det kommer säkert att fortsätta under 2022, säger Ulf Karlsson.
Vårdskulden dröjer kvar, vilket kan påverka hälsoläget för de som inte fått sin operation ännu.
– Vi har fortfarande väldigt många som inte är opererade som borde varit det för väldigt länge sedan. Det kommer att ta år innan man lyckas komma till läget vi hade innan pandemin. Det finns många som lever i smärta för att de inte fått sin operation, säger Ulf Karlsson.
Men det finns något mer som oroar chefsläkaren och det är vårdpersonalens hälsa.
– Jag oroar mig för att inte det inte går att mobilisera samma kraft hos folk som jobbar nu i vården och som under hela våren haft en helt omänsklig arbetsbelastning. Jag är rädd för att vårdpersonal lämnar och då kommer vi inte kunna operera alls. Det är skrämmande, säger Ulf Karlsson.