Viktskillnaden är dock mycket, mycket liten, i de flesta avseenden försumbar, enligt SMHI.
Från det att snöflingan landat på marken behåller den sin vikt. Flera snöflingor bildar ett snötäcke. Om vi koncentrerar oss på en yta täckt av nysnö, där snön föll i samband med flera minusgrader, så kommer denna mängd snö ha samma massa även när temperaturen stiger. Till och med när snön smälter till flytande vatten. Antalet vattenmolekyler som fanns i den fluffiga nysnön är i praktiken samma som i den hopsjunkna snön.
Det alltså lika mycket fruset vatten (eller is och vatten) som innan och vikten är densamma. Däremot så ändras densiteten. Snön blir mer kompakt och du får t.ex. upp en större mängd snö (korrekt uttryck vattenmängd) på skyffeln när temperaturen legat kring noll jämfört med en skyffel full av kall fluffig snö.
Fukt i luften kan tillföra vikt till snötäcket, t.ex. att det bildas rimfrost som lägger sig på snön. Snön kan också avdunsta och snötäcket på det sättet minska i vikt. Men det ursprungliga snötäcket består fortfarande av samma mängd vatten. Dessutom är denna typ av viktökning resp. viktminskning försumbar.