Sedan sent 1800-tal har en internationell studie visat gradvis förbättrad lungkapacitet, varje årskull har varit mätbart bättre än den förra. Göteborgs Universitet är nu med och presenterar resultaten som väntas komma att påverka diagnoskriterier för flera lungsjukdomar.
Deltagarna i studien, 243 465 ickerökare i tio europeiska befolkningsstudier, varav två svenska, har fått sin lungkapacitet mätt med spirometri. En metod som visar mängden luftvolym en person kan andas ut under den första sekunden av en forcerad utandning.
– Vi ser en liten förbättring för varje år, där varje årskull ökade sin utandning på första sekunden med 4,8 milliliter, och per andetag med 8,8 milliliter, bara jämfört med dem som fötts ett år tidigare, säger Lowie Vanfleteren, universitetslektor vid Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets KOL-centrum och en av studiens ledande författare.
Förbättringen har varit, i stora drag, linjär, med det innebär att födelseåret kan behöva tas i beaktning vad gäller diagnostiska kriterier för bland annat kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och andra lungsjukdomar. Lungsjukdomar inkluderar bland annat astma, vissa allergier och kol.
I Norrbotten dock forskning på just kol visat att den minskat drastiskt i regionen. En studie, utfärdad under en 15-årsperiod mellan 2009 och 2012 visade att antalet fall av kol minskade med 41 procent i region Norrbotten. En faktor tros vara färre rökare.