Det var under några dagar i början av augusti 2020 som en kvinna i Norrbotten mottog 768 270 kronor på sitt konto. Då hade ett amerikanskt företag larmat om ett misstänkt bedrägeri.
Den egentliga betalningsmottagaren fanns i Sydkorea, men genom att någon manipulerat överföringen landade pengarna i stället på ett privatkonto hos Nordea.
Det här ledde till att misstankar om grovt penningtvättsbrott riktades mot kvinnan.
När hon ställdes inför rätta för två veckor sedan medgav hon de faktiska omständigheterna. Men via sitt ombud, advokaten Lisa Länta, förnekade kvinnan att hon haft brottsligt uppsåt.
Hon hävdade i stället att hon blivit lurad och anförde språkliga brister, och att hon varken kunde läsa, skriva eller räkna.
– Jag har rent samvete.
Luleå tingsrätt gör en annan bedömning av det som framkommit. I domen slår domstolen fast att kvinnan delvis har lämnat motsägelsefulla uppgifter angående sina förmågor och pekar på det faktum att hon haft bank-id, swish och bankkort, som hon använt kontinuerligt.
"När en person som XX inte kände särskilt väl bad henne om hjälp med ett sådant upplägg avseende ett så stort belopp måste hon enligt tingsrätten ha misstänkt att det fanns risk att pengarna härrörde från brottslig verksamhet."
Den åtalade kvinnan har därför varit likgiltig och haft uppsåt till gärningen, slår domstolen fast i sitt utslag.
Hon döms till villkorlig dom och 100 dagsböter á 50 kronor.