I polisregion Nord anmäldes totalt 464 identifierade hatbrott förra året, en ökning med 19 procent jämfört med året innan. Sju av tio av de anmälda brotten hade främlingsfientliga eller rasistiska motiv – totalt 315 stycken. Ökningen i region nord är mycket högre än resten av landet. I Sverige som helhet rapporterades cirka 7000 hatbrott under 2015 – en ökning med elva procent jämfört med 2014.
Som tidigare år är olaga hot eller ofredande den absolut överlägset vanligaste brottstypen i norra Sverige. Den omfattar 42 procent av alla anmälningar till skillnad från våldsbrott som utgör elva procent. Skadegörelse och klotter står för en stor del av ökningen av anmälda hatbrott. Främst riktas skadegörelsen och klottret mot offentliga transporter och byggnader.
– Att antalet anmälningar om hatbrott ökat är jag övertygad om. Men det behöver inte vara så att fler hatbrott har begåtts i Sverige. Det kan mycket väl vara så att folk har en större förståelse för vad ett hatbrott är. Därav fler som också anmäler ett hatbrott, säger Anders S Wigerfelt, docent i IMER, internationell migration och etniska relationer, vid Malmö högskola som forskar kring hatbrott.
Även om antalet anmälda hatbrott ökat markant i regionen så handlar det trots allt om relativt låga tal. Om man slår ut statistiken på 100 000 invånare hade region nord det klart minsta antalet anmälda hatbrott – bara 53 stycken. Det är en väldigt liten procent av de anmälda hatbrotten som faktiskt leder till att någon blir dömd.
– Hatbrott finns inte rent juridiskt. Däremot är det en straffskärpningsregel. Därför är det väldigt svårt att döma någon för ett hatbrott, säger Anders S Wigerfelt och förklarar det så här:
– Säg att jag skäl en cykel från låt säga en jude. Är motivet att jag skäl cykeln bara för att det är en jude. Då slår straffskärpningsregeln in och jag kan få ett hårdare straff än bara för cykelstöld. Men då måste det gå att bevisa att motivet var ett hatbrott. Och det är väldigt få som döms för det, säger han.
Anders S Wigerfelt är också väldigt tydlig med att mörkertalen i statistiken som redovisats av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kan vara väldigt stor.
– Det kan mycket väl begåtts lika många hatbrott under 2014 som under 2015 men att fler valt att göra en anmälan under 2015, säger han.