Det är glest mellan laddplatserna i länet. Men redan nästa år ska läget ljusna. Flera nya snabbladdare ska byggas, bland annat på E10, E45 och på flera platser i Tornedalen.
Men på nio ställen i Norrbotten vill ingen bygga: Niemisel, Korpilombolo, Pello, Porjus, Skaulo, Poultikasvaara, Stora sjöfallet, Långträsk och längs vägen till Norge från Jäckvik i Arjeplogs kommun.
– Vi gjorde intervjuer inför sista ansökningsomgången och det är operatörer som inte ser någon affär i det fastän man får 100 procent av investeringskostnaden. Det blir ju en driftkostnad, säger Hanna Eklöf, utredningsledare på Trafikverket.
Har ni någon plan B?
– Det här var vår sista utlysning för vi har inte mer pengar. Just nu har vi ingen plan B, men vi kan få ett förnyat uppdrag om det skjuts till pengar, säger Hanna Eklöf.
Kraven för att få ta del av det statliga stödet var att de ska vara i drift senast den sista oktober 2022 och drivas i minst fem år. De ska också vara tillgänglighetsanpassade och publika, öppna för alla utan att man ska behöva vara medlem i en kundklubb eller liknande.
Snabbladdarna ska vara utrustade med två laddningspunkter med minst 150 kilowatt, men i några fall har undantag gjorts för 50 kilowatt på platser där kraftigare laddare ännu. Målet är att det inte ska vara längre än tio mil till närmaste laddare.
När den sista utlysningen löpte ut i höstas hade olika företag i tre omgångar beviljats stöd för nya snabbladdare på 29 av 38 utlysta platser.
– Vi ser det som ett bra utfall. Just i Norrbotten var det helt vitt på kartan innan vi började, nu hoppas vi att alla som vi har beviljat verkligen kommer på plats, säger Hanna Eklöf.
Det går fortfarande att söka statliga pengar från Naturvårdsverket genom det så kallade Klimatklivet. Som mest kan man få bidrag för upp till 50 procent av investeringskostnaden, men till skillnad från Trafikverkets utlysning finns inget krav på att anläggningen måste drivas i fem år.
– Det ser inte så roligt ut just nu och därför blir vi glada när det beviljas stöd, säger Ida Wanhatalo, handläggare för Klimatklivet på länsstyrelsen.
Hon berättar att ansökningarna oftast handlar om en halv miljon till en miljon kronor.
– Men ändå har det inte blivit till på alla ställen. Ingen vill bygga där för att det är svårt att få det lönsamt.
När marknaden inte ser det som attraktivt att bygga borde kanske staten göra det, tycker Henrik Blind (MP) i Jokkmokk.
– Porjus ligger ändå mitt i huvudpulsådern genom inlandet. Jag vet inte hur man ska få någon att bygga där, men ibland kanske staten måste förstå att marknadskrafterna inte kan lösa det. Är det svårt att få ekonomi i det måste man fundera på att anlägga offentliga stationer, säger han.
Vi har frågat den nye energi- och digitaliseringsministern, Khashayar Farmanbar som växte upp i Boden, hur regeringen tänker sig att lösa så att även de här orterna i glesbygden kan få snabbladdare.
– Syftet med bidraget till snabbladdare var just att säkerställa en grundläggande tillgång till sådan laddinfrastruktur i hela landet. Regeringen satsade 150 miljoner kronor och ersättningen täcker 100 procent av investeringskostnaden. Om det nu inte visar sig vara tillräckligt så får vi analysera om och i så fall vilka vad som behöver göras ytterligare, säger han.