Inte bara i kommunfullmäktige väljer man att minska kostymen i kommunerna. Pajala är ett exempel. Där har man redan vänt upp och ned på den politiska strukturen genom att plocka bort nämnder och skapa utskott under kommunstyrelsen, dessutom med färre antal ledamöter. Även i Luleå har man stått för en drastisk förändring och har efter en rad förändringar sett till att bli av med över 60 fritidspolitiker, bland annat genom att slå ihop fritids- och kulturnämnden.
I Pajala, Haparanda, Jokkmokk, Övertorneå och Överkalix har man beslutat att ha färre ledamöter i kommunfullmäktige under nästa mandatperiod. Liknande förslag har funnits även i andra kommuner, till exempel i Boden och Kalix. Men där har förslagen stoppats, främst med argumentet att demokratin urholkas om man får färre representanter i kommunfullmäktige.
Simon Matti, professor i statsvetenskap vid LTU, menar att det också är en vettig argumentation.
– Vi har representativ demokrati och representationen blir alltid bättre ju fler representanter vi har. Den bästa representationen är att ha 1:1, det vill säga lika många representanter som invånare i kommunen. För varje steg du skalar ner blir ju representationen sämre. Sen är det inte nödvändigtvis så att vi blir sämst i klassen, för i Sverige är vi överlag ganska många representanter i förhållande till vår befolkning, säger Matti.
Statsvetaren menar att mindre partier kan drabbas hårdast.
– När du kommer ner till små fullmäktigeförsamlingar krävs det också ganska många röster för att kapa åt dig ett mandat. Det blir svårare för mindre partier att bli representerade och det slår mot bredden på representationen.
Varför minskar man församlingarna då? En gemensam nämnare är ekonomin. Det blir billigare med färre ledamöter. En annan förklaring är att antalet invånare har minskat i dessa kommuner.
– Ett viktigt skäl är att man i små kommuner faktiskt har svårigheter att hitta företrädare och få folk att ställa upp i politiskt arbete. Det är en ganska stor personlig kostnad att ta på sig i tid och eventuellt anseende eller kontakt med andra, säger Matti.
Under 2014 ändrades kommunallagen vilket gjorde att man i kommuner med färre än 8 000 röstberättigade kunde gå ner till som minst 21 ledamöter i kommunfullmäktige. Tidigare lägsta gräns var 31 ledamöter.