Bakom kritiken och förslaget om ändrad lagstiftning står Riksrevisionen.
Det är i samband med en granskning av ekonomiska säkerheter som de slår fast att det brister i systemet och att det finns en risk för att staten får ta stora kostnader för efterbehandling av gruvavfall.
I dagsläget ska gruvbolaget ha ekonomiska säkerheter så att gruvavfallet kan efterbehandlas – även om bolagen går i konkurs. Gruvavfall står för en mycket stor del av avfallet i Sverige och fel hanterat kan det bli långsiktiga miljöproblem när surt och metallhaltigt lakvatten hamnar i naturen. Miljökonsekvenserna är i många fall inte tidsbegränsade.
Riksrevisionen pekar på att det är svårt att beräkna kostnaderna för efterbehandling av gruvavfallet, därmed är säkerheternas storlek också svår att beräkna. Om beräkningarna är för låga kan staten tvingas träda in och finansiera efterbehandlingen.
Enligt Nordnytt har Northland Resources avsatt 29 miljoner kronor för att säkra miljön om gruvan i Pajala bommar igen för gott. De första kostnadsberäkningarna pekar dock mot att det kostar mer än 250 miljoner att städa upp.