– Utåt sätt finns det ingen koppling mellan konkursboet och personen bakom de här företagen. Hen figurerar inte som styrelseledamot eller ägare på något sätt. Inte i formell mening i alla fall. Men vi hävdar att hen samarbetat med personer i företaget (konkursboet), säger Gustav Kling, advokat på Advokatfirman Carler AB, som företräder konkursboet.
Konkursförvaltaren har lämnat in stämningsansökan till Gällivare tingsrätt mot fem av den aktuella företagsledarens företag, där han kräver att bolagen återbetalar konkursboet på totalt 48 082 578 kronor. Cirka 17 miljoner av beloppet rör sig om egendom, bland annat hjullastare och bergborrmaskiner, som företagen förvärvat från konkursboet.
Innan konkursboets konkurs, utförde företaget bland annat underhålls- och utvecklingstjänster inom industrisektorn.
Konkursbolaget hade fram till räkenskapsåret 2019–2020 till övervägande del andra kunder än de fem företag som är aktuella i konkursförvaltarens stämningsansökan. 2017–2018 kunde endast 19 procent av konkursbolagets omsättning härledas till företagen. Men 2019–2020 stod faktureringar till de fem bolagen för över 75 procent av företagets omsättning, vilket motsvarar cirka 100 miljoner kronor av den totala omsättningen.
Ett år senare hade företagets omsättning ökat till närmare 210 miljoner kronor och företagets fakturering med de fem bolagen stod då för 87,6 procent av den totala omsättningen.
Konkursförvaltaren menar att det är anmärkningsvärt att de fem aktuella företagen också har kraftigt ökat sin omsättning – ett av dem från 38 miljoner kronor 2018 till över 400 miljoner 2022.
"De mycket omfattande mellanhavandena med en omsättning på flera hundra miljoner kronor, kan inte förklaras på annat sätt än att konkursbolaget och närståendebolagens omsättning blåsts upp genom helt eller delvist fiktiva affärer. Samma egendom har överlåtits mellan flera av närståendebolagen i olika led. Flera av transaktionerna förefaller sakna affärsmässighet genom att priset på egendomen på ett oförklarligt vis ökat eller minskat under kort tid", skriver han i stämningsansökan.
Enligt konkursförvaltaren har upplägget varit att företagen fakturerat varandra för olika varor och tjänster. Fakturorna har varit kortfattade och oprecisa och konkursförvaltaren menar att med tanke på hur stora summor som fakturerats så "är det inte trovärdigt att fakturorna skulle ha utformats på ett så detaljfattigt sätt och utan ordentliga underliggande avtal.".
Konkursförvaltarens bedömning är att merparten av transaktionerna sannolikt inte ägt rum eller återspeglar vad som faktiskt levererats.
Företagsledaren har dessutom haft tillgång till konkursbolagets bokföringssystem och kunnat ändra både fakturabelopp, datum och fakturamottagare vid upprepade tillfällen.
Våren 2021 hamnade konkursbolaget på obestånd. Detta efter att företaget avyttrat bland annat inventarier, fordon och verktyg till ett värde av cirka 25 miljoner kronor. De flesta av avyttringarna skedde den 31 mars och gjordes uteslutande till företagsledarens fem bolag där de kvittades mot utställda fakturor. Under perioden juni-augusti 2021 redovisade konkursbolaget en förlust på 35 miljoner kronor - ett resultat av transaktionerna med företagsledarens bolag.
Gustav Kling, som företräder konkursboet, säger att han inte stött på något liknande fall tidigare.
Vad händer nu?
– Företagen har bestridit våra krav i tingsrätten så processen får ha sin gilla gång och så får vi se vad utfallet blir.
När tror du det kan tas upp i tingsrätten?
– Det vet jag inget om än så länge. Det brukar ta ganska lång tid innan man kommer fram till en huvudförhandling.
Vet du om åklagare och polismyndigheten undersöker detta och om det kan bli en brottsutredning om ärendet?
– Mitt uppdrag omfattas ju inte av en eventuell brottsutredning så det är inget som jag kan svara på. Det här är helt civilrättsligt där vi försöker få tillbaka konkursboets pengar.