Barn som söker asyl i Sverige har rätt till skolgång. Det är den kommun där barnen bor som är skyldig att ordna med skola för dessa barn.
– Kommunernas skyldighet regleras genom skollagen och där har de ett ansvar att inom fyra veckor möjliggöra för att barn ska kunna börja skolan, för de barn som vill börja skola, säger Per-Erik Bjurholt som är verksamhetsexpert på Migrationsverket region nord.
Eftersom strömmen av asylsökande flyktingar är extremt stor så har Migrationsverket svårt att mäkta med att utreda vilka som är berättigade till att gå i skola.
Detta påverkar i sin tur kommunerna som har svårt att planera för insatser eftersom de inte vet hur många barn det handlar om.
Migrationsverket tar kontakt med barnens föräldrar som lämnar medgivande till att uppgifter kan lämnas vidare till kommunerna.
Det är här man inte riktigt hinner med. Ett sådant exempel är ett av länets största tillfälliga asylboenden som finns i Riksgränsen. Där bor cirka 600 personer och ungefär 30 procent av dem uppskattas vara barn i skolålder.
– Det har att göra med att vi har fått väldigt många asylsökande på kort tid. Det kom 13 bussar på ett bräde upp till Riksgränsen. Vi jobbar med allt detta som hör till att få in dessa uppgifter, säger Per-Erik Bjurholt.
Nästa vecka har det gått en månad sedan de första flyktingarna anlände till Riksgränsen. Fortfarande har kommunen alltså inte ordnat med skola för barnen. Nu har de knappt en vecka på sig att ordna med skola men kommunen vet ännu inte exakt hur många platser som behövs.
– Vi får ha realistiska krav på varandra i ett så här speciellt läge som vi är i just nu. Skulle det ta längre tid, ja då tar det längre tid. Ambitionen är självklart att barn som har rätt sill skola ska kunna få gå i skola, säger Per-Erik Bjurholt.
Gör man avsteg från lagar och regler?
– Skollagen gäller tills något annat börjar gälla. Men självklart – i det här läget vi befinner oss i så måste man ha en acceptans för att det kan ta något längre tid att få ordning på det, säger Bjurholt.