Kravet var att ta emot minst 90 procent av unga patienter som sökte hjälp av psykiatrin och minst 80 procent skulle få behandling/fördjupad utredning inom 30 dagar.
Staffan Lundberg, kommunikationsdirektör på Norrbottens läns landsting, berättar att de inte nådde upp till kraven på grund av ett större inflöde av nya patienter jämfört med tidigare år. I samband med detta var det en generationsväxling på många av enheterna.
– Den relativt stora flyktinginvandringen under 2015 har ökat belastningen i hela barnsjukvården och särskilt för barn och ungdomspsykiatrin, säger han.
Hur arbetar ni med att korta kön?
– Vi klarade att erbjuda 88 procent en första bedömning inom 30 dagar. Nästan 79 procent fick en påbörjad fördjupad utredning inom 30 dagar. Vi måste också fördela våra resurser till de patienter som redan är i behandling. Att fokusera för ensidigt på vårdgarantin kan gå ut över den vård vi kan erbjuda de barn och ungdomar som redan har en pågående behandling, säger Staffan Lundberg.
Vad betyder väntetiderna för de barn och ungdomar som står i kö?
– Det är svårt att svara på generellt eftersom behoven och svårigheterna är olika. Vi prioriterar ständigt på medicinska grunder så att de med störst svårigheter får bedömning och insatser först. Men i grunden är det ju förstås inte bra med köer, det är ett symtom på att vårdutbudet inte matchar behoven och att utbudet av stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa är otillräckligt i både primärvård, specialiserad vård och kommunen, säger Staffan Lundberg.
Vad kan det bli för konsekvenser av att länet inte når upp till kraven?
– Minskade intäkter till NLL och barnsjukvården och möjligen som en konsekvens på detta ännu svårare att nå upp till den tillgänglighet vi eftersträvar.