Tobias Indén tror att frågan är politiskt känslig. "Då hade man ju faktiskt sagt att nu har vi tagit den här rätten från samebyarna och det kanske man inte vill bli anklagade för", säger han.
Jägare utanför Norrbotten får inte köpa jaktkort inom Girjas samebys renskötselområde och kritik har riktats mot att den populära ripjaktspremiären skjutits upp tre veckor till mitten av september. Men Girjasmålet hade fått ett annat slut om staten anfört att rennäringslagen förbjuder samebyar att upplåta jakt och fiske, enligt Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet.
– Hade andra argument förts fram hade man varit ganska säker på att vinna den processen. Men domstolarna kan bara döma utifrån hur parterna argumenterar, säger han.
Renmarkskommitténs promemoria 18 är 190 sidor om samebyarna i Lapplands rätt till jakt och fiske grundat på principerna om urminnes hävd i Girjasdomen. En slutsats är att de på goda grunder kan vinna liknande rättstvister.
Men de historiska förhållandena i Girjas var speciella och att en domstol kan dra en annan slutsats om en annan sameby, enligt Tobias Indén. I fallet Talma anser staten att samebyn inte kan ha ensamrätt för att en finsktalande befolkning konkurrerat om markerna i hundratals år.
– Kan man visa det i processen kommer det inte finnas en upparbetad urminnes hävd, säger han.
Christina Allard, assisterande professor och docent i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, håller inte med. Hon är med i utredningens expertgrupp och har forskat om samiska rättigheter och konkurrerande markanvändning i Sverige, Norge och Finland.
– Tobias Indén och andra lyfter fram att det är så unikt i Girjas för att det var få nybyggen på området som ligger väldigt långt bort. Absolut, men det är inte unikt på så sätt att det inte finns liknande förhållanden i lappmarkerna, säger hon.
Samebyns förstahandsyrkande att rätten skulle följa av rennäringslagen men det underkändes av Högsta domstolen. Istället gick man på hur jakten, fisket och renskötseln bedrivits historiskt.
– Det är ett starkt prejudikat när det gäller frågan om hur en rätt upparbetas över lång tid, alltså begreppet urminnes hävd, säger Christina Allard.
Hon utesluter inte att andra kan visa på jakträtt eller rätt att fiska i specifika sjöar, men då måste det prövas.
– Oavsett vad man tycker, om man är jägare eller inte, har vi en dom från Högsta domstolen som ger rättigheterna till Girjas. Vi får se hur det blir med de andra samebyarna, men man kan liksom inte bortse ifrån det utan får leva med det och försöka hantera det på bästa sätt.
"Om upplåtelseförbudet åberopats hade det med största sannolikhet inneburit att man funnit att det var fråga om diskriminering", säger justitiekansler Mari Heidenborg.
Upplåtelseförbudet togs inte upp för att det var förhållandena före rennäringslagen som var aktuella i Girjasmålet, enligt justitiekanslern Mari Heidenborg.
– Jag ska inte sticka under stol med att en del överväganden handlade om frågan om diskriminering om domstolen skulle komma fram till att samebyn upparbetat en hävd till de här rättigheterna. Jag får hålla det allmänt för vi har pågående processer men läser man Girjasdomen framskymtar det.
JK argumenterade för att staten äger marken och även jakt- och fiskerätten. Men fallet Talma är annorlunda.
– Det handlar mycket om hur konkurrenssituationen varit på samebyns renskötselområde. Där är statens uppfattning att det varit mycket fler bosättningar och konkurrens om de här områdena. Det har helt enkelt funnits mer människor där vilket innebär andra förutsättningar för att kunna upparbeta en hävd till rättigheterna, säger Mari Heidenborg.