Norrbotten är det län i landet som ansöker om minst stödpengar för installation av solceller sett till antalet kronor per invånare. Förra året söktes i länet stöd för totalt 303 kronor per invånare. I Gotlands län söktes stödpengar för 3037 kronor per invånare. Från och med i år ligger stödet på 30 procent för alla aktörer, företag som privatpersoner. Men solkraften står fortfarande för en i det närmste obefintlig del av den totala elkraftsproduktionen.
Norrbottens Media har förut skrivit om att Norrbotten även ligger i botten vad gäller länens produktion av solenergi. I Norrbotten producerades 1,5 watt per invånare medan det i Halland producerades 29,9 watt per invånare. En anledning till att intresset för solceller i Norrbotten är svalt är förlusterna i produktionen som uppstår om panelerna täcks med snö. Under vintermånaderna producerar solcellerna bara 14 procent av den totala produktionen under året, samtidigt som energiåtgången är som störst under årets kallaste månader. Investringskostnaden för en privatperson att skaffa solceller är också hög men har sjunkit kraftigt de senaste åren.
Men Piteå Science Park och Piteå Energi tror på solceller och har därför gått samman i ett gemensamt projekt där dubbelsidiga solpaneler satts upp. Daniel Fåhraeus, vd på Piteå Energi, hoppas att de nya solcellerna ska ge ökad kunskap om solelproduktion. Resultaten ska jämföras med solföljande paneler som satts upp tidigare.
När solelen inte är ekonomiskt lönsam, varför ska man då satsa?– Frågan handlar också om att våra barnbarn ska kunna på den här jorden. Vi måste ta vårt ansvar för planet, säger han och fortsätter;
– I framtiden kommer vi ha bättre lagringslösningar i from av batterier och sen är de också så att solcellerna fungerar bättre ju kallare det är, eftersom mindre energi går till spillo. Det här är framtiden, säger han.
I dagarna lämnade Energikommissionen sitt betänkande om den framtida energipolitiken till regeringen och där föreslogs ett mål om att energiproduktionen ska vara 100 procent förnybar i Sverige senast år 2045. Men ekonomin måste gå ihop för att aktörer ska satsa storskaligt på förnybart. Ett problem har varit att beräkna lönsamheten i solkraft beroende på hur övriga energimarkanden utvecklas. Som mått används ofta hur marknadsvärdet för solelen förhåller sig till medelpriset, vilket kallas faktorvärde. Vad som spelar roll är efterfrågan och solcellerna ger mest utdelning under tider på året då efterfrågan är som lägst. Idag har solelen en positiv värdefaktor, men enligt en rapport från Riksrevisionen riskerar detta värde att sjunka om andelen solel skulle öka. Anledningen är att utbudet av el kommer att öka under perioder då det redan finns ett stort utbud och låg efterfrågan.