Adman 100 språk är ett av de tolkföretag som dominerar i Norrbotten, de har avtal med bland andra Boden Pajala, Kalix och Överkalix kommuner. Norrbottens-Kurirens genomgång visar att kontrollen för hur avtalen sköts skiljer sig stort i kommunerna. I Boden görs kommunen stickprov, Arjeplogs kommun har ingen rutin överhuvudtaget att följa upp avtalet, Pajala kommun gör stickprover och i Kiruna utvärderas avtalet en gång per år:
– Vår avtalskonstruktion i det här fallet innebär att vi tar ställning till hur vi har upplevt samarbetet med leverantören och kvaliteten på levererade tjänster en gång per år. Om vi inte har något särskilt att anmärka på, så får leverantören förnyat förtroende i ytterligare ett år, säger Jan Ekström, inköpschef på Kiruna kommun.
De flesta kommuner säger sig också kräva att företaget föjer kammarkollegiets regler kring "god tolksed". Kammarkollegiet är den myndighet i Sverige som kontrollerar de auktoriserade tolkarna. Men långt ifrån alla som tolkar idag är auktoriserade, cirka 1000 auktoriserade tolkar finns i hela landet och ofta har tolkarna heller inte den specialkunskap som behövs. Bara 6 procent av Migrationsverkets 200 000 tolktimmar utförs av en rättstolk. Andra områden där specialkunskaper krävs är sjukvården.
– Vi köper tolktjänster för mellan tre och fyra miljoner per år, säger Thomas Qvarnström på Norrbottens läns landsting och ansvarig för den senaste upphandlingen av tolktjänster.
För landstingets räkning är det Språkservice Sverige som sköter tolkningen. Låga arvoden gör att tolkar i större grad söker sig till rättsväsendet för jobb, i Norrbotten finns i dagsläget inga auktoriserade sjukvårdstolkar.
– Genrellt sett har arvodena för rättstolkar varit högre, vilket gör att även de som valt att inrikta sig på sjukvård söker sig dit, säger Pirkko Kyllönen, VD på Språkservice.
Tolkyrket har haft en låg status menar hon, även om det är på väg att förändras.
– Det har funnits en föreställning om att det är något invandrare gör i brist på annat men det är något som håller på att förändras och högre arvoden är en del i det, pengar är status, säger Pirkko Kyllönen.