Elisabeth Sinclair är projektledare i Norrbotniagruppen som samverkar med Norrbotniabanan AB för att få banan byggd.
– Äntligen. Det är fjärde gången vi söker EU-stöd och nu har det gått genom, säger hon.
Hon betraktar beskedet om EU-pengarna som ett "genombrott" för det fortsatta arbetet med en kustjärnväg mellan Umeå och Haparanda.
– Ja, absolut. Nu talar vi Umeå-Skellefteå och inte tio kilometer norr om Umeå. Vi brukar tala om steg framåt men det här är en milstolpe, säger hon.
Lika uppåt är Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, som formellt står bakom ansökan till EU.
– Det här betyder att vi är på banan igen, säger han.
Granström vill nu så fort som beslutet är formellt klart få med Trafikverket i projektet igen. Det är Norrbotniabanan AB som formellt står bakom ansökan till EU.
– Frågan är om inte staten via Trafikverket ska bli majoritetsägare av Norrbotniabanan AB. Det är ju där kompetensen och resurserna finns, säger han.
Två järnvägsutredningar har gjort att det är i stort är klart var Norrbotniabanan ska dras, korridorerna mellan Luleå och Umeå är klara. De cirka 200 miljonerna som nu satsas ska användas för att ta fram exakt sträckning mellan Skellefteå och Umeå. Men efter 2012 har allt fortsatt arbete med banan legat nere på Trafikverket.
– Trafikverket har ju legat oerhört lågt, de har ju inte velat ta i banan med tång på senare tid. Men det har ju funnits en regering som klart markerat att den inte är aktuell, säger Gusten Granström.
EU-pengarna kommer från fonden CEF transport och den lika stora summan som satsas från svenskt håll kommer från region Västerbotten och länsstyrelsen i Norrbotten med fördelningen 80-20.
Det formella beslutet om stödet på 11,5 miljoner euro tas den 10 juli av ett organ inom EU-kommissionen.