Motormännen mätte ytjämnheten på länets vägar och kom fram till att 98,3 procent är hyfsat jämnt och bra ändå. Men det finns fler saker som avgör om en väg är bra eller dålig. Ta E10 till exempel.
– E10 är inte dålig ytjämnhetsmässigt utan det som gör att den upplevs osäker är för att den här kurvig och smal i förhållande till trafikmängd. Där krävs större åtgärder för att göra den till en säkrare väg att trafikera, säger Mattias Broström, enhetschef för vägunderhåll vid Trafikverket.
Men större åtgärder kostar pengar och underhåll är en prioriteringsfråga.
– Min bild är att vi håller relativt bra standard på våra mer högtrafikerade vägar. Men det är ju så att vi prioriterar vägarna med mer trafik framför de med mindre trafik. Det lägre trafikerade vägnätet håller inte samma standard helt enkelt, säger Mattias Broström.
Vintertid förhåller sig Trafikverket till vägklasser och i Norrbotten finns vägar av klass 3-5, där klass 3 är den bästa standarden.
– Sommartid prioriteras beläggningsunderhåll ut efter behov och utefter trafikmängd, men vi tar även hänsyn till näringslivets behov till exempel lokaltrafik eller transportnäringen.
Varför upplever så många att det är dåliga vägar i länet?
– Jag tror att det är väldigt varierande, vilka vägar jag kör oftast. Om en person pendlar till och från jobbet på en sträcka som är mer sliten och har mer potthål så upplever den personen kanske att det är jättedåliga vägar.