Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satt som mål att Sverige år 2025 ska vara världsledande i digitaliserad hälso- och sjukvård. Och e-hälsa är onekligen en bransch på frammarsch. Min doktor, Medicheck, Kry och Medicoo är några av de privata vårdplatser som numera erbjuder läkartjänster via en smart telefon, surfplatta eller dator.
Ett besök hos nätdoktorn går i praktiken till så att patienten loggar in med sitt Bank ID, fyller i ett symtomformulär och får sedan ett videomöte med en läkare vid en bestämd tid. Konsultationen tar 10–15 minuter och kostar 250–300 kronor. Bedömer läkaren att personen är i behov av medicin eller vidare vård skrivs ett recept eller en remiss ut. Webbläkarna kan även skriva sjukintyg under förutsättning att ingen fysisk undersökning krävs.
För grundarna av den digitala vårdplattformen Kry var det egen frustration kring upplevelsen i vården som fick dem in på de här banorna.
– Vi hade funderat en del kring tillgängligheten i vården och att det ofta är ganska plågsamt att som patient besöka sin vårdcentral. Bara att komma fram på telefontiderna är lite av ett företag. Utifrån det började vi klura på om man inte med digital teknik skulle kunna förbättra upplevelsen och göra det enklare att vara patient i primärvården, berättar Josefin Landgård som är en av ägarna till bolaget.
Ingen av Krys grundare har någon bakgrund i vården och få trodde att idén skulle funka. I dag har tjänsten över 100 000 användare. Tanken är att digitaliseringen ska göra vården mer flexibel och förenkla livet för patienterna, men som en bonuseffekt kan också läkare och sjuksköterskor på överbelamrade vårdcentraler avlastas.
Ulrika Elmroth, vice ordförande för SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, ser dock behov av fortsatt utveckling på området.
– Tekniken är uppenbarligen här för att stanna och tjänsten är populär bland patienterna. Den har definitivt en roll i dagens sjukvård, men behöver integreras i den ordinarie vården så att man kan jobba med kvalitet och kontinuitet, säger hon.
– Problemet med de här aktörerna är att de inte har tillgång till patienternas journaler. De kan inte kontrollera bakgrundinformation samtidigt som vi som jobbar i den etablerade vården inte kan läsa vad de har gjort, vilket kan leda till patientsäkerhetsproblem.
Det är långtifrån alla åkommor som lämpar sig för konsultation på distans, utan primärvårdsärenden av enklare slag som förkylningar, feber och infektioner.
– Just nu är det mycket allergier. Urinvägsinfektioner, hudåkommor och vattkoppor är andra sjukdomar som med fördel kan diagnostiseras via video, säger Josefin Landgård på Kry.
– Vattkoppor och kräksjuka är dessutom så smittsamma att det bara är en fördel om den drabbade håller sig undan den vanliga vårdcentralen, menar hon.
En del föredrar också att vända sig till en virtuell vårdplats med exempelvis sömnsvårigheter och erektionsproblem, åkommor som kan upplevas som genanta att ta upp med en läkare i ett fysiskt möte. Flera av sajterna erbjuder även läkarkonsultation på engelska, arabiska och flera andra språk.
Enligt Ulrika Elmroth vore det värdefullt med mer omfattande utvärderingar av om vården klarar att hålla lika hög klass utan ett verkligt möte mellan läkare och patient.
– Det finns riktlinjer för hur exempelvis patienter med infektionssjukdomar ska undersökas och vilka prover som ska tas. Nu har vi ett nytt nationellt kvalitetssystem för primärvård på plats på vårdcentraler över hela landet och de digitala aktörerna är välkomna att ansluta sig till det.
På Kry jobbar man enligt Josefin Landgård kontinuerligt med patientsäkerheten.
– Våra läkare ska följa nationella riktlinjer och till exempel aldrig skriva ut antibiotika mot halsfluss om man inte gjort en odling. Vi skriver heller inte ut några narkotikaklassade läkemedel, säger hon. (TT)