Den varma och torra sommaren har gäckat hela Sverige, skogar och marker har brunnit i samtliga landsdelar. Södra och mellersta Sverige är fortfarande hårt drabbat, men i Norrbotten är läget sedan en vecka tillbaka under kontroll.
– Peppar, peppar. Nu brinner det inte längre någonstans, säger Patrik Bylin som är räddningschef i Luleå.
Sedan den 13 juli har räddningstjänsten hanterat 75 skogs- och markbränder i Norrbotten. Enligt Patrik Bylin är det ungefär 2500 hektar som har brunnit. Något liknande har aldrig tidigare inträffat i länet.
– Det är ingen i landet som har varit med om något sånt här. Vi har haft jättemånga bränder i länet, fler än någonsin, säger han och fortsätter:
– Det är ju inte ovanligt att det är torrt i vissa delar av länet, men i år har det varit torrt överallt. Hela länet har ju haft eldningsförbud och det har aldrig hänt förut.
Men nu är läget alltså under kontroll i Norrbotten. Under tisdagen hävdes eldningsförbudet på de flesta håll i länet. Nu väntar en hel del efterarbete för kommuner och räddningstjänst. Både resurser och personal har överskridit maxgränsen med råge under den gångna månaden.
– Det har varit väldigt mycket övertid. Det har jobbats enormt mycket, i alla kommuner. Det har varit extremt ansträngt och det är klart att man inte har nån budget för sånt här. Men där och då får man lösa det bara.
Nu väntar ett ingående jobb för att se hur allt ska betalas.
– Beroende på hur stora bränderna är så finns det ett självrisksystem som staten har. Det blir ju ett efterarbete att reda ut vart alla bränder har varit, i vilken kommun och hur stora resurser det har varit på olika ställen, säger Bylin.
Är det självklart för alla inom räddningstjänsten att gå in och jobba övertid i en sån här situation?– Jo, de flesta gör det. Man ställer upp och hjälper varandra. Det har inte gått så långt att vi har kommenderat ut folk utan allt har lösts på frivillig basis. Ett antal personer har brutit sin semester och kommit in. Men det mesta av övertiden har tagits ut av sån personal som redan är i tjänst.
Har du någon koll på vad allt har kostat?– Nej, det är alldeles för tidigt att säga. Men där och då är det ju bara att jobba på. Alternativet är att inte släcka och det får ju förödande konsekvenser.
Hur många har varit engagerade i släckningsarbetet?– Varenda kommun i Norrbotten och varenda brandstation i olika former. Men antal personer vet jag inte, alla.
Samtliga kommuner i Norrbotten har dessutom hjälpt till över hela länet.
– Egentligen är det kanske kustkommunerna som Piteå, Luleå, Kalix och även Boden som haft minst antal bränder. Men även våra kommuner har ju varit i Jokkmokk, Överkalix och Gällivare och jobbat. Man ser länet som en enda stor region. Man åker dit där det behövs resurser. Det är väl lite av räddningstjänstens signum. När det kör ihop sig så hjälper man varandra.
Har ni lärt er något inför framtiden och kommande somrar?– Det kommer vi också att utvärdera på en massa olika plan under hösten, men absolut finns det erfarenheter att dra. Jag skulle dock vilja påstå att vi ändå har rätt bra beredskap och planer för sånt här, säger Bylin och tar upp skogsbranden i Bodträskfors 2006 som exempel.
– Det var ju Sveriges största brand då och vi kunde dra en hel del slutsatser av hur vi ska jobba länsövergripande, hur vi ska hantera kontaktvägar, helikopterresurser, markägare, efterbevakning och överlämning.
Sommarens skogsbränder i Norrbotten har inte kostat några människoliv eller bidragit till några personskador. En fastighet har brunnit ner, ett fritidshus i Hakkas, annars är det inga fastigheter som drabbats.