Mujtaba Faizi, 27, bor ihop med sin sambo Kahdija Foroogh i en lägenhet i Boden. Det har varit ett par sedan 2018. Båda kommer från Afghanistan, men träffades här i Sverige. Hon har permanent uppehållstillstånd.
– Barnet är beräknat till den 10 januari. Min sambo ska föda med planerat kejsarsnitt, eftersom hon inte kan föda på naturligt sätt.
Hans sambo har ett medicinskt tillstånd som gör hennes graviditet särskilt riskfylld. Enligt läkarintyg från specialistmödravården är risken för sena missfall eller att barnet föds för tidigt är högre än normalt i hennes fall. De planerade för att skaffa barn och för en framtid tillsammans 2018, då Mujtaba Faizi hade arbete och gott hopp om uppehållstillstånd. Men Khadiha Foroogh hade, på grund av sitt tillstånd, mycket svårt att bli gravid. De hade gett upp hoppet när det visade sig att de väntade barn. Men när det efterlängtade beskedet kom, var deras situation en helt annan.
– Handläggaren på Migrationsverket ifrågasatte varför vi valde att skaffa barn i vår situation. Får människor på flykt inte ha barn? Jag kan ju leva tio-15 år till utan uppehållstillstånd, säger Mujtaba Faizi.
Han växte upp i staden Mazar-e-Sharif och studerade till lärare på universitetet där. Han flydde från sitt hemland på grund av krig och konflikter, diskriminering, förföljelse och dödshot. Han bär fortfarande ärr på sin kropp efter våldet han utsattes för. Han var politiskt aktiv i ett parti som jobbade för mänskliga rättigheter och han hade starka åsikter om talibanernas terror.
Hans engagemang i partiet ledde till att han hotades av talibaner. Han blev också utsatt för ett överfall och misshandlades av en grupp män som han misstänker var talibaner. Även hans familj har drabbats av förföljelser och Mujtaba Faizi beslutade sig till slut för att fly. Han ansökte om asyl i Sverige i december 2015.
– Jag kom inte hit på grund av ekonomiska problem eller i jakt på ett liv i lyx och överflöd, jag kom hit för att rädda mitt liv. Tro mig, ingen vill lämna sina nära och kära, sina släktingar och vänner, säger Mujtaba Faizi.
Han fick avslag på sin asylansökan från Migrationsverket och sedan även från Migrationsdomstolen. Migrationsöversomstolen tog inte upp ärendet för ny prövning. Mujtaba Faizi har under sin tid i Sverige lämnat islam och konverterat till kristendomen. Migrationsverket ansåg inte att hans nya tro var genuin och utvisningsprocessen fortsatte. Eftersom Migrationsverket bedömde att han hade gjort sin identitet sannolik genom sitt afghanska pass hade han så kallat undantagstillstånd för arbete. Han vikarierade som vårdbiträde i Bodens kommun . När han fick möjlighet till en tillsvidarenställning som personlig assistent i Uppsala bestämde han sig för att flytta dit. Han såg en möjlighet att istället ansöka om uppehållstillstånd för arbete i Sverige. För att beviljas detta måste man ha haft en sammanhängande anställning i fyra månader efter det datum då utvisningsbeslutet vann laga kraft. Men hans ansökan avslogs.
– Anledningen var att det vid det första ansökningstillfället saknades 14 dagar av de fyra månader som man ska ha arbetat då man söker uppehållstillstånd för arbete. Jag förklarade till Migrationsverket att det inte fanns något avbrott mellan anställningen i Boden och den nya i Uppsala. Jag hade ju ändå jobbat innan inom samma bransch. Men jobbet i Boden räknades inte.
Hans sambo, som är utbildad civilingenjör, fick jobb på en kommunal förvaltning i Boden. Hon är ledsen och lider av sömnsvårigheter. Mujtaba Faizi påpekar att stress är farligt för henne med tanke på graviditeten. Samtidigt arbetar hon heltid och försörjer dem båda på sin lön. Eftersom Mujtaba Faizi inte längre kan arbeta i Sverige saknar han inkomst. Då han har ett utvisningsbeslut beviljas han inte heller någon dagersättning från Migrationsverket.
När paret fick veta att de väntade barn gjorde Mujtaba Faizi ett sista försök och ansökte om verkställighetshinder och uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sin sambo. Grundregeln är att den som ansöker om asyl med anknytning som grund ska göra det från hemlandet, eller möjligen ett annat land dit personen tillåts resa. Undantag kan göras, men Migrationsverket anser inte att graviditeten är ett tillräckligt skäl för att Mujtaba Faizi ska få stanna i Sverige och ansöka härifrån.
Avslagsbeslutet kom den 24 juli. För en dryg vecka sedan kom beskedet om att Migrationsdomstolen ansåg inte heller att det fanns nya omständigheter som kunde stoppa utvisningen och avslog också. Nu återstår att överklaga till Migrationsöverdomstolen. Tanken på att återvända skrämmer honom, särskilt som det enligt honom är känt bland släktingar och grannar i Mazar-e-Sharif att han har lämnat islam, något som kan innebära dödsstraff i Afghanistan. Men det som överskuggar allt är oron för hans sambos och barnets hälsa.
– Hon har ingen familj eller släktingar här. Hon kommer att behöva hjälp med allt den första tiden efter förlossningen, eftersom hon ska föda med kejsarsnitt.
Paret vill gifta sig och har ansökt om hindersprövning två gånger. Eftersom Skatteverket inte godkänner Mujtaba Faizis afghanska pass som identitetshandling, har ansökningarna avslagits i alla instanser.
Om han återvänder till Afghanistan och ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning, befarar han att det dröjer flera år innan han kan återförenas med sin sambo och sitt barn. Hon kommer att behöva visa för Migrationsverket att hon kan försörja honom på sin inkomst, men då hon ska vara föräldraledig i drygt ett år kommer det att ta tid. Från det att Mujtaba Faizi har gjort ansökan kan det dröja flera månader innan han ens kallas till intervju på svenska ambassaden. Coronapandemin kan innebära ytterligare förseningar, befarar han. Efter intervjun måste han vänta på att Migrationsverket fattar beslut. Om beslutet blir negativt och måste överklagas, dröjer det ytterligare.
– Hur ska jag kunna lämna min sambo i den här svåra situationen? Jag försöker att vara positiv, att inte visa för henne att jag också mår dåligt, men jag vill inte att mitt barn är utan sin pappa i tre-fyra år. Det har blivit ett helvete för oss här.