En genomsnittlig inkomst för 20-64 åringarna i Haparanda ligger enligt SCB på 26 908. Det kan jämföras med Gällivare som har den högsta genomsnittsinkomsten i Norrbotten på 35 225 kronor i månaden, en skillnad på 8317 kronor.
– En förklaring är som sagt var att vi har många som jobbar inom handeln på ofta lågbetalda arbeten. Många jobbar också deltid, Sedan är det ju så att det är högre löner inom gruvindustrin, därför har Malmfälten en högre genomsnittsinkomst än oss, säger kommunalråd Nina Waara.
Men många i Haparanda jobbar inom industrin, framför allt åt det finländska stålföretaget Outokumpu på andra sidan gränsen i Torneå.
– De som bor i Haparanda och arbetar i Finland kommer inte med i statistiken. Därför är statistiken missvisande. Det har visat sig på andra sätt också, och vi har påtalat det, säger Nina Waara.
Liknande problem hade Region Skåne där många skåningar arbetar i Köpenhamn eller på andra ställen i Danmark.
– De har lyckats rätta till det så att statistiken även tar med de som arbetar i Danmark. På samma sätt borde vi räkna med de som arbetar i Finland, säger Nina Waara.
Birgitta Larsson (S) kommunalråd i Gällivare är glad över den höga genomsnittsinkomsten i Gällivare kommun.
– Naturligtvis är vi det. Vi och Kiruna har legat i topp i många år när det gäller lönenivåerna. Det beror ju som vi alla vet på LKAB och gruvindustrins och deras höga löner. Förutom höga grundlöner har dom också många tillägg av olika slag som höjer den lönen., säger Birgitta Larsson.
Men hon är bekymrad över att det råder obalans i Gällivare kommun mellan de som har höga och de som har låga löner.
– Det finns många som ligger lågt också. Särskilt inom vårdjobb och offentlig sektor. Jag skulle önska att vi kunde minska skillnaderna och få en bättre balans mellan de som tjänar mycket och de som tjänar mindre, säger Birgitta Larsson.
Vad gör ni själva då inom kommunen för att höja lönerna för de som tjänar minst?
– Vi försöker inom det utrymme vi har. Vi försöker göra speciella satsningar. Det kan också vara stora skillnader mellan vårdjobb inom offentlig sektor, kommun och region, och privat sektor. Där är den privata sektorn som ligger högst, säger Birgitta Larsson.