Brist på tolkar ett problem för rättsäkerheten

Var tredje rättegång sker utan den tolkningskompetens som är norm enligt lagen. Nu har statskontoret på uppdrag av regeringen utrett hur tolkning och översättning ska bli rättssäkrare i domstolarna.

Pirkko Laulajainen, tolk.

Pirkko Laulajainen, tolk.

Foto: Alexander Lindhe awesomedia.se

Norrbotten2015-03-26 06:00

Behovet av tolkning vid domstolar har ökat de senaste åren, varje månad sker 2000 till 3000 tolkningar vid domstolar – men bara var tredje förhandling med den tolkkompetens som rättegångsbalken förordnar. Statskontoret har nyligen utrett frågan och kommit till slutsatsen att tillgången på auktoriserade tolkar varierar kraftigt i Sverige och att bristen på auktoriserade tolkar äventyrar rättssäkerheten. För att nå ett effektivare sätt att använda tolkar i domstolarna föreslår därför utredarna bättre tekniska möjligheter för simultantolkning via video, upphandlingen av tolktjänster bör också utvecklas för att möta de behov som domstolarna har och domstol

– Det finns ingen enskild åtgärd som kan lösa hela problemet. Det krävs en kombination av åtgärder för att effektivisera användningen av tolkar i domstolarna och därigenom minska riskerna för rättssäkerheten, säger Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson.

Polismyndigheten är en annan flitig användare av tolkförmedlingstjänster. Sedan november 2013 är det Linguacom det företag som polisen i första hand ska vända sig till när de är i behov av tolkning. Norrbottens-Kuriren har granskat de reklamationer som finns mot företaget via Kammarkollegiet. Flera poliser har upplevt att kontakten med företaget inte fungerat bra och att det inte alltid finns tillgång till tolk i de språk som företaget erbjuder tolkning i.

– Jag och flera andra skrev reklamationer under 2014 för att det skulle finnas skriftligt, det var främst problem med bokningar men också vid några förhör, säger en av poliserna som Kuriren pratat med som vill vara anonym.

I ett av ärenden som hon reklamerat till Kammarkollegiet blev det fel i angiven tidsåtgång på en bokning hos förmedlingen, och tolken var tvungen att avbryta sitt uppdrag mitt i förhöret och polisen fick ringa en ny tolk.

– Det är inte kul att som förhörsledare tvingas ringa en ny tolk, hur folk säger saker uppfattas ju olika och det är inte rättssäkert att ha två tolkar i samma förhör, säger hon.

Under 2015 har hittills inga reklamationer gjorts för statliga myndigheter i Norrbottens län gällande tolktjänster. Klas Ericsson är ansvarig för upphandlingar på Statens inköpscentral:

– Linguacom hade en del inkörningsproblem i början av avtalsperioden men min uppfattning är att man arbetar kontinuerligt och aktivt med att förbättra administrativa rutiner och rekrytera nya tolkar, säger Klas Ericsson.

Stort mörkertal bland reklamationer

Bara en av tre domstolar uppger att de ofta reklamerar när de inte varit nöjda med avtalet. Hälften av domstolarna säger att de aldrig gör det och 20 procent reklamerar aldrig. Anledningen till att auktoriserade tolkar inte används i större utsträckning är dels bristen på dem, bara 1000 av 6000 tolkar är auktoriserade. Men utredningen visar också att många domstolar upplever ramavtalet som krångligt och effektiva rutiner saknas. Fel och brister vid tolkning och förmedling av tolkar identifieras inte

alltid och kan därmed inte åtgärdas tillräckligt snabbt.

Källa: Kammarkollegiet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!