Mjölkproduktion är den vanligaste typen av lantbruksproduktion i länet.
En av frågorna som ses som avgörande för lantbruket i Norrbotten, men även i Europa i stort, är ägandeskiften och hur det går att underlätta för ägandeskiften.
– Den stora utvecklingen har varit att antalet gårdar och utövare drastiskt minskat sen 70-talet. Det har däremot inte koantalet. Gårdar har i och med det slagit ihop för att bli större gårdar, något som bland annat gått att göra med ny teknik, säger Jenny Karlsson.
Lönsamheten är även en av anledningarna till att de svenska lantbruken vuxit och blivit större.
– Man anpassar sig efter marknaden och för att få ned priserna behöver man fler djur. För att betala en traktor behöver du använda den mer, men det finns såklart även plats för mindre. Det är hela tiden lönsamhetsbiten kontra att du behöver modernisera. Det kan bland annat leda till att man tvingas bygga om eller behöver lägga om till större eller annan produktion, säger Jenny Karlsson.
En av frågorna som skulle kunna locka fler till lantbruket i länet är att priserna på ett lantbruk är betydligt lägre än i resten av Sverige.
Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten, menar att man behöver bli bättre på marknadsföra lantbrukens lägre pris i Norrbotten.
– Vi är hemmablinda. Vi kanske alltid tycker att det är dyrt att köpa en gård eller skogsfastighet, men de som kommer söderifrån och ser våra priser tycker inte det. Där betalar de tio gånger mer, ibland ännu mer. Här går det att få tag i en gård till förmånligare priser. Det ska vi nyttja, säger Jenny Karlsson.
Ett gäng som ser framtiden för lantbruket i Norrbotten är Moa Pettersson, Johan Isaksson och Klara Jolanki, i LRF:s ungdomens styrelse.
– Det krävs ett ägandeskifte, som det är idag är det många äldre som sitter på marker som yngre skulle kunna ta över och utveckla, säger Moa Petterson.
– Delvis handlar det om att stöden finns och att man ekonomiskt kan göra det, sen behöver det finnas äldre som vill ge gården och ge unga en chans, säger Klara Jolanki.
Moa Pettersson, Johan Isaksson, Klara Jolanki, är några unga som ser sin framtid inom lant- och skogsbruket.
Hon menar att det handlar om att unga fortsätter med sitt intresse att jobba inom sektorn och att det finns möjligheter att utvecklas inom näringen.
– Vi har ju konkurrens av gruvan, där folk tjänar bra, som vi måste slåss med. Här krävs det att vi hittar vägar för att hålla kvar de unga, säger Moa Pettersson.