"Bemanningspersonal välkommen – om vi kan anställa dem"

HR-direktören välkomnar bemanningssköterskorna tillbaka till Norrbotten – om de vill ta anställning hos regionen igen. "Däremot kan vi inte hyra in dem via ett bemanningsföretag", säger Daniel Westerberg som slår vakt om den ettåriga karenstiden.

För närvarande råder tolv månaders karensstopp för tidigare regionanställd vårdpersonal som har gått över till bemanningsföretag.

För närvarande råder tolv månaders karensstopp för tidigare regionanställd vårdpersonal som har gått över till bemanningsföretag.

Foto: Elisabeth Hedman

Norrbotten2022-06-09 05:00

Många av Region Norrbottens forna anställda, som i dag arbetar som bemanningssjuksköterskor, stoppas från att stötta upp sjukvården i sommarens bemanningskris – på grund av den rådande karenstiden på tolv månader.

Samtidigt hoppas den tillförordnade HR-direktören Daniel Westerberg att de vill återvända till sin forna arbetsgivare.

– De är hjärtligt välkomna att jobba hos oss. Även om det finns en karensregel i avtalen kan vi ju alltid anställa dem. 

Fortsatt karensstopp råder däremot för att hyra in sköterskorna via bemanningsföretagen.

– Vi är måna om att följa karensen på tolv månader. Vi vill inte att personalen ska välja att gå till bemanningsbolag i stället för att stanna hos oss, och att sänka karenstiden kan få den konsekvensen.  

Borde ni inte ändra karensreglerna i vårdkrisen?

– Den frågan tar inte jag beslut om utan det tas av regionledningen, och även vår upphandlingsenhet blir inblandad då en sänkning kringgår de nuvarande avtalen. Sen är det även upp till divisionscheferna att lyfta frågorna rörande karenstiden.

Varför skulle bemanningssjuksköterskor ta anställning på nytt hos er, när de har bättre löner på bemanningssidan och även mer frihet att bestämma över sin arbetstid?

– Det är alltid en utmaning för oss att låta personalen få styra mer över sin egen arbetstid utifrån den dygnetrunt-verksamhet som vi har. 

Kan ni tänka er att ge den egna personalen mer makt över arbetstiden framöver?

– I grunden tillämpar vi redan i dag anpassad schemaläggning där medarbetarna har möjlighet att påverka. Sen kan man inte alltid välja precis när man vill jobba. Det har vi svårt att matcha. 

Men missnöjet är stort även hos regionens ordinarie vårdpersonal och de senaste veckorna har larmen om underbemannade semesterveckor avlöst varandra. Bland annat riktas kritik över att ersättningarna för att ta frivilliga extrapass i sommar är för låga.

Den tillförordnade HR-direktören försvarar rådande nivåer, 900 kronor per extra skift vardagar och 1 300 kronor på helger.

– Sen ska man komma ihåg att 900 kronor är utöver fastlagd övertidsersättning, så medarbetaren får faktiskt betalt mellan 4 500-5 500 kr per pass. I våras höjde vi också ersättningsnivåerna vid flytt av semester till 14 000 kr per vecka, då verksamheterna såg att planeringsförutsättningarna blev bättre då.  

Han är tveksam till att ersättningsnivåerna kan justeras uppåt ytterligare.

– I dagsläget pågår inte en sådan dialog. Det bästa är om vi kan undvika att låta våra medarbetare jobba övertid i sommar, samtidigt som jag förstår att det är svårt att hantera på andra sätt i det här läget, säger Daniel Westerberg. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!