Många kommuners överförmyndare har svårt att hitta gode män åt de barn och ungdomar som ensamma har flytt till Sverige.
Johnny Samuelsson, ordförande i Riksföreningen gode män vårdnadshavare (RGMV), ser ett växande problem i hela landet. Migrationsverkets prognos för 2015 ligger på omkring 8000 ensamkommande barn till Sverige.
– Det är ett stort problem att rekrytera gode män till framförallt ensamkommande barn och unga. Framförallt i de mindre kommunerna, över hela landet, inte minst i Västerbotten och Norrbotten, säger han.
En orsak till problemet tror han är att överförmyndarna i många kommuner är underbemannade och inte har den tid som krävs för att rekrytera nya gode män. Dessutom tycker han inte att det förebyggande arbetet att locka fler till uppdraget har varit tillräckligt omfattande.
– Där kan jag tycka att det finns en passivitet hos överförmyndarna, som inte bidrar till att det blir fler gode män, säger han.
Vilka risker innebär bristen på goda män?
– De stora riskerna är att gode män får fler förordnanden än vad man klarar av. Det finns också oseriösa personer som åtar sig 25-30 uppdrag i olika kommuner, det innebär att de ensamkommande barnen inte får den hjälp de behöver.
I Haparanda har Gunilla Tornberg varit överförmyndare i ett och ett halvt år. Hon har tjänsten på halvtid och som läget är nu har kommunen tillräckligt många gode män, och även en liten buffert med intresserade personer att ta av.
Gunilla Tornberg konstaterar att det är svårare att få personer att ställa upp när det handlar om ensamkommande barn och unga.
– Man måste kunna ställa upp dagtid och följa med på besök till Migrationsverket och sociala utredningar och så vidare. Ofta är det personer som har jobbat inom skolan eller liknande som ställer upp, säger Gunilla Tornberg.
Rolf Pelli från Vuono strax utanför Haparanda ärvde uppdraget som god man från sin far för 20 år sedan. I dag hjälper han en kvinna som bor på ett äldreboende i Haparanda med att hålla ordning på ekonomin och ta ut kontanter till vardagsinköp.
För Rolf Pelli tar det inte särskilt mycket tid i anspråk, men han har förståelse för dem som tvekar innan de tar på sig uppdraget.
– Det krävs en del, lite kunskaper i bokföring och lite juridisk kunskap i bakgrunden. Det är inte så häftigt betalt heller.
Krävs det högre ersättning för att locka fler?
– Nej, jag ser det som ett viktigt samhällsuppdrag, precis som ett politiskt uppdrag. Pengarna ska inte styra.
Rolf Pelli säger att det inte är aktuellt för honom att kliva in och bli god man för barn eller ungdomar.
– Det uppdraget skulle kräva ett betydligt större engagemang och ett tyngre ansvar. Man blir mer som en reservförälder.
Nina Harila är god man för ett par personer i Haparanda och har haft olika uppdrag de senaste tio åren.
– Jag tycker att det är väldigt roligt. Men man ska väl gilla lite grann det här med pappersarbete och bokföring, som jag gör. Det är ett viktigt uppdrag, säger hon.
I Överkalix är Ivan Isaksson överförmyndare. Han skulle gärna vilja ha en större bank med goda män att anlita när behov dyker upp. Med jämna mellanrum annonserar kommunen för att hitta personer som är villiga att ställa upp.
– Vi har inte någon direkt brist i dag. Närstående ställer ofta upp för äldre personer. Det är svårare att hitta en god man till ensamkommande flyktingbarn, det uppdraget kräver betydligt mer.