Det är Migrationsverket som utser juridiska företrädare för alla som söker asyl i Sverige, och sedan två år tillbaka sker det genom ett automatiskt system som är tänkt att ge en jämnare fördelning av uppdragen. Istället för att som tidigare kunna välja att anlita jurister och advokater som har erfarenhet av asylrätt är systemet nu huvudsakligen baserat på tillgänglighet.
– När vi införde systemet ville vi ha möjlighet att skapa ett referensregister, där vi kunde se vilken typ av ärenden de jobbat med tidigare. Det vore jättebra och det tyckte vi var nödvändigt, men juridiskt sett fick vi inte skapa ett sådant register, säger Lars Svanström på asylprövningsenheten i Malmö, och som var med och utformade systemet.
I takt med att fler flyktningar kommit till Sverige har också fler jurister anmält sitt intresse för att företräda dem. Och oavsett om de jobbat med det tidigare ska de ha samma chans att få ett uppdrag som erfarna asylrättsadvokater. Det enda formella krav som finns för att skriva in sig i systemet är faktiskt att ha F-skatt.
– Sedan har man möjlighet att göra en lämplighetsbedömning på de lokala asylprövningsenheterna, men som det ser ut idag är det oerhört sällan det görs någon ändring. Man tar den som systemet föreslår, säger Lars Svanström.
Sabrina Suikki, advokat på Kaiding Advokatbyrå i Luleå, menar att det åtminstone i komplexa fall kan göra skillnad om den asylsökande får en advokat med erfarenhet av asylrätt eller inte.
– Vissa ärenden är svårare än andra och då skulle jag säga att man måste lägga det på någon som har mer erfarenhet av frågorna. Olika typer av mål kräver ju olika kompetenser, säger hon.
När det dessutom handlar om att företräda ensamkommande barn blir det ännu en faktor att ta hänsyn till. Precis som Migrationsverket har handläggare med barninriktning borde också de advokater eller jurister som åtar sig dessa uppdrag ha särskild barnkompetens, menar hon.
– För det är annorlunda, det är fler saker att tänka på. För att göra det rättsäkert och tillvarata barnets bästa vore det jättebra om Migrationsverket fick registrera sådan kompetens när de ska välja företrädare.
Även Rädda Barnen är kritiska till dagens system och vill se en förändring.
– Vi har absolut märkt av en kvalitetsförsämring sedan det här lottningssystemet infördes, nu kan ju barnen bli företrädda av vem som helst, säger Mikaela Hagan, sakkunnig på Rädda Barnen.