Omkring 200 miljoner årligen vill regeringen satsa på bland annat bibliotek och på att stärka alla elevers läsförmåga.
Både denna regering och tidigare har gjort flera läsfrämjande insatser under åren. Trots detta har Svenska förläggareföreningen visat att läsningen minskat med en tiondel de senaste 25 åren. Minskningen är särskilt stor i gruppen barn och unga.
Två som arbetat mycket med läsfrämjande är Ulrika Bergmark, biträdande professor och docent i pedagogik vid Luleå tekniska universitet (LTU), och Sara Viklund, gymnasielärare vid Strömbackaskolan i Piteå, som tillsammans har skrivit boken "Litteratursamtalets pedagogik" till blivande och verksamma lärare.
De bekräftar att elever kan ha ett starkt läsmotstånd, vilket till stor del beror på att skönlitteratur konkurrerar med andra medier. Något som lärare ofta bemöter genom att låta eleverna själva välja vilka böcker de ska läsa.
Ulrika Bergmark och Sara Viklund anser att det är bättre om hela klassen läser samma roman, då det utvecklar elevernas textförståelse och analysförmåga. Något som i sin tur bidrar till ett ökat läsintresse.
– Eleverna uppskattar att diskutera texter med varandra och då upplevs läsningen som mer lustfylld, säger Sara Viklund.
Att läsa kontinuerligt är också viktigt. Det ska bli en vana och det är till fördel om den är en interagerad del i undervisningen och inte bara något man gör då och då.
– Vår slutsats är att elever inte bör lämnas ensamma med texter och att detta särskilt gäller elever som har problem med läsningen eftersom de kan vara ännu mer utsatta och övergivna vid enskild läsning av böcker, säger Ulrika Bergmark.
På en större nivå är det viktigt att arbeta med läsning på ett systematiskt sätt.
– Det pågår flera spännande projekt kring läsning, men risken finns att viktiga kunskaper stannar på enskilda skolor, säger Sara Viklund, som menar att läsfrämjande hos unga är ett gemensamt åtagande i samhället, och fortsätter:
– Det är viktigt att aktörer på flera nivåer och inom olika områden, både i kultursektorn och i utbildningssektorn, samverkar med varandra.
För att tidigare kunna fånga upp elever med läs- och skrivsvårigheter infördes 2019 läsa-, skriva-, räkna-garantin. Syftet med den är att fånga upp elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
– Den går ju ut på att stödinsatser ska ges så tidigt som möjligt, så det tar ett antal år innan vi på gymnasiet kan se resultat av garantin, säger Sara Viklund.
Lena Manderstedt, lektor i svenska med didaktisk inriktning på LTU, menar att många elever inte har problem med läsningen per se, utan med läsvanan.
– De lär sig helt enkelt inte att automatisera läsningen och då blir det för tungt och koncentrationskrävande.
För att komma till bukt med detta tror hon på samverkan mellan forskare, lärare och specialpedagoger. Exempel på det är att lärare får träna på att bedriva praktiknära utvecklings- och forskningsprojekt som kräver systematiska uppföljningar och att de sedan dokumenterar resultaten för att sprida kunskapen utanför de egna leden.
– Ett dilemma i det sammanhanget är att det mig veterligen inte finns några verkligt bra och anpassade tidskrifter där alla slags lärare kan dela sina erfarenheter och kunskaper, säger avslutar Lena Manderstedt.