Solen skiner, det är 30 grader i skuggan och badstränderna runt om i länet översköljs av semestertörstande familjer. Men sommarlovet är inte roligt för alla. Nästan vart femte barn i Sverige lever med låg ekonomisk standard. Den här sommaren har Anna och Stefan Karlsson, som driver Vilda kidz, vigt hela sommarlovet åt att ge barn i ekonomisk utsatthet ett meningsfullt sommarlov. Den här dagen befinner de sig i Lill-Brännträsk utanför Piteå, där de ordnar fiske. Annas mobil ringer ofta.
– Vi har ett gäng nere på badplatsen här borta, sen har vi ett gäng ute i skogen på Familje-Robinson och så har vi bjudit hit en kille som ska lära oss hjärt- och lungräddning, berättar hon.
Hon ställer ner en stor kasse full med korv och bröd.
– Vi glömde fiskespöna, så Stefan fick vända tillbaka, han kommer snart, säger hon och ler.
Sex år har gått sedan Anna, Stefan och deras två barn slog sig ner vid köksbordet hemma på Mjölkudden i Luleå och bildade Vilda kidz.
– Vår utgångspunkt var att väldigt många barn i Norrbotten lever under svåra ekonomiska omständigheter, vi ville göra något för dem, säger Anna.
2019 bodde det 2233 barn i Luleå med låg ekonomisk standard. Av barnen som var födda i Sverige hade 11,7 procent låg ekonomisk standard. Bland de utrikes födda barnen var siffran 44,1 procent, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB. Låg ekonomisk standard är ett relativt inkomstmått, som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. 2019 låg gränsen i Sverige på 157 000 kronor för en ensamstående. För en familj med två barn låg gränsen på 385 000 kronor. Andelen personer i Sverige med låg ekonomisk standard har sedan 1990-talet nästan fördubblats. Då låg andelen omkring åtta procent.
Första året hade Vilda kidz som mål att hjälpa 300 barn, istället blev det 3000 barn.
– Nu hjälper vi 20 000 barn i Norrbotten varje år. Sverige är fantastiskt, men det är tyvärr inte alltid de sociala skyddsnäten fungerar som det är tänkt. Jag tycker det är för jäkligt att oskyldiga barn kommer i kläm, säger hon.
Inga gympakläder, inga badkläder, urvuxna underkläder och inte tillräckligt varma vinterkläder. Det är några exempel på hur barn som lever i ekonomisk utsatthet märker att de inte har det som många av deras klasskamrater har.
– De är fina, glada barn. Men de skäms lite över sin situation, säger Anna.
I samband med skolstängningarna blev det också tydligt hur många barn som saknar en egen dator och ordentlig internetuppkoppling hemma.
Högtider och skollov är en tid då väldigt många barn inte har någonting att göra.
– Det som skrämmer mig mest är när barnen är hungriga på lovet, säger Anna.
2019 överskred andelen personer med låg ekonomisk standard i Sverige 15 procent. Det var första gången det hände sedan mätningarna startade 1975. Bland barn är siffran högre än för befolkningen i stort, men skillnaden mellan barn som är födda i Sverige och barn som är födda utomlands är stor. Av svenskfödda barn lever knappt 16 procent med låg ekonomisk standard medan motsvarande siffra bland de utrikesfödda är 54 procent.
Det ekonomiska utanförskapet leder till att barnen även hamnar i ett socialt utanförskap då barnen inte har möjlighet att till exempel gå på kalas och vara med på andra aktiviteter som kostar pengar. Samtidigt som Vilda kidz prioriterar sjuka och utsatta familjer är deras viktigaste paroll att deras aktiviteter är till för alla.
– Det är i mötet mellan barn med olika bakgrund som magin skapas. Det är fantastiskt att se hur fina de är med varandra och hur betydelsefulla våra aktiviteter är för dem, säger Anna.
Vilda kidz har också vävt in en hållbarhetsidé i sin verksamhet.
– Vi jobbar utifrån "hjälp till självhjälp". Det handlar om alltifrån att vi tar med dem ut i bärskogen, lär dem fiska och panta burkar till att vi hjälper dem att göra upp en hushållsbudget.
– Vi tar in familjer på samtal och tittar på vart det brister ekonomiskt för dem. Jag har träffat föräldrar som jag fått förklara för att "du kan inte köpa så mycket cigaretter och cola varje månad, för då har du inte råd att köpa mat till dina barn", berättar Anna.
Enligt henne är det många föräldrar som brister i att prioritera pengarna rätt.
– Vi kör lite Lyxfällan-stuk. Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker. Barnen ska gå först, säger Anna.
Rania Mohammad kom till Sverige från Jordanien tillsammans med sin man och deras två barn. De har varit med på många aktiviteter med Vilda kidz. Hon är oändligt tacksam och hoppas att hon ska kunna ge något tillbaka när hon är klar med sin undersköterskeutbildning.
– Anna är jättesnäll med alla. De ordnar så fina aktiviteter och behöver jag något till barnen så kan de hjälpa till med det också. Min dotter Amira har fått matkort på Coop av Anna, så att jag kunnat gå och handla mat med henne, säger Rania.
Hon och hennes man kämpar stenhårt för att ge sina barn allt de behöver och för att kunna börja tjäna mera pengar.
– Jag studerar och jobbar som vikarie på ett gruppboende. När jag får pengar handlar jag allt som behövs till familjen, sen betalar jag alla fakturor. Sen får vi se om det räcker till något mer, säger Rania.
Hon berättar att när hennes barn vill ha saker som deras kompisar har brukar hon säga att de ska få det nästa månad om de sköter skolan.
– Jag vill inte säga till dem att vi inte har några pengar. Jag uppmuntrar barnen att gå i skolan och få bra betyg så att de kan få ett bra jobb, säger Rania.
Hennes dotter Amira upplever inte att deras livssituation skiljer sig från andras.
– Min mamma ger mig allt jag behöver. Vi gör en massa roliga saker, vi brukar åka och bada. Vi har varit i Stockholm, säger Amira.
Rania berättar att hon försöker hitta sätt att göra saker utan att det kostar så mycket.
– Jag har kompisar i Stockholm, vi brukar åka dit ibland och bo hos dem. Vi har inte råd att göra allt som vi vill. Det är frustrerande, jag blir stressad över ekonomin och mår inte bra. Vi gör så gott vi kan för att få pengarna att räcka hela månaden, säger Rania.
I kölvattnet av pandemin har Anna och Stefan Karlsson sett ett explosionsartat behov av hjälp.
– De som redan hade det tufft har fått det ännu värre. Framför allt ensamstående föräldrar, timanställda, många har tappat sina jobb och de som drabbas hårdast är barnen, säger Anna.