Råneälven har ett av landets bästa kräftfiskevatten och premiären har länge varit en folkfest som lockar gammal som ung till älvstranden.
Fredrik Nilsson bor i Luleå, men han har sin sommarstuga i hembyn Niemisel.
Under torsdagseftermiddagen träffades han och hans familj där – som de gjort de senaste 20 åren.
– Det här är en fin tradition. Det här är ju ett bra sätt att träffas och umgås och alla kan ju vara med, säger han.
I år har han experimenterat lite med olika burar för att se vilken som fiskar bäst.
– Jag har ju hunnit prova några under årens lopp och de fiskar faktiskt olika bra. Så det är inte bara agnet och valet av plats som det hänger på, säger han.
För honom och många andra familjer har det blivit en självklarhet att fiska tillsammans.
– Det är jättekul och det har blivit en tradition. Om man inte ses så ofta annars så träffas man under de här dagarna. Vi brukar äta tillsammans med mina föräldrar, säger Tove Soini.
Under 70-talet var det enbart i Råneå som det fiskades. Nu har kräftbeståndet i älven ökat så i dag fiskas det också i byar som Böle, Prästholm, Orrbyn, Niemiholm och Niemisel.
Nästa vecka är det premiär i Lassbyn, Gunnarsbyn och Överstbyn.
– Men jag har ju fiskat innan de ens började att sälja fiskekort. Ja, jag har säkert fiskat i 30 år, säger Fredrik Nilsson.
Det har funnits kräftor i älven i Niemisel under hela den här tiden.
– Jag vill nog säga att det har varit ungefär lika bra hela tiden under de sista 15 åren, säger han.
Camilla Soin, hälsocoach på Inpuls i Luleå, stämplade ut för dagen redan vid lunch.
– Man måste ju packa och så vill jag vara här i tid. I dag är det ju jättehärligt att vara ute och vi har nästan alltid bra väder. Det är rogivande att sitta här och se på vattnet och äta gott. Det är roligt.
Och kräftor blev det. Men inte allt lika många som vanligt.
– Vi har väl fått ett 30-tal kräftor på 20 burar. Det här är nog sämsta året sedan jag började, säger Fredrik Nilsson.
Han känner samtidigt på en av kräftornas skal.
– De är mjuka i skalet. De större kräftornas skal blir hårdare lite senare och då vågar de sig inte fram. Det är i alla fall min teori, säger han.