Ensam kamp mot bergtäkten
Gunilla Pettersson slåss mot Vägverket om en bergtäkt.Stenbrottet bullrar, dammar och skakar hennes värld utanför Niemisel.Nu får länsstyrelsen agera domare i en tvist som även omfattar polis och åklagare.
I dag är Vägverket och den ensamma kvinnan i full strid över bergtäkten.
- Den orsakar buller, vibrationer och damm, säger Gunilla Pettersson.
På måndagen möter hon länsstyrelsen och Vägverket vid bergtäkten invid hennes hem. Orsaken är att Vägverket söker nytt tillstånd för täkten hos länsstyrelsen och Gunilla Pettersson är enda sakägare. Och hon har begärt en syneförrättning på plats vilket lagen ger henne rätt till.
- Men det fick jag inte veta av länsstyrelsen utan det har Björn Gillberg berättat för mig, säger hon.
Vill stänga täkten
Hon är rak, talför och beväpnad med en massa papper efter åratal av tvister om bergtäkten. Hon vill stänga täkten eller alternativt begränsa verksamheten än mer.
- Annars får Vägverket lösa in stugan och köpa mig ett nytt hem, säger Gunilla Pettersson.
Hennes agerande har redan lett till åtal mot två personer och en förundersökning mot en tredje.
Dels är en miljöansvarig på Vägverket och en chef på ett entreprenörföretag åtalade för att ha sprängt i bergtäkten utan att varsko grannarna (Petersson).
Och sedan är en miljöinspektör på kommunen misstänkt för tjänstefel för att ha låtit bli att polisanmäla och bötfälla Vägverket för andra misstag man gjort i täkten, förundersökning är inledd.
Men denna måndag ligger täkten stilla och tyst, verksamheten bedrivs enbart under barmarksperioden och en traktor har plogat en väg enbart för förrättningens skull.
- Jag har nära 140 täkter under mitt ansvar i Västerbotten och Norrbotten. Det finns ingen som skapar hälften så mycket bekymmer som denna, säger Christer Lauri, ansvarig för Vägverkets grus- och bergtäkter inom region norr.
Men några planer på att kasta in handduken och slå igen täkten har inte Vägverket, tvärtom. Orsaken till den nya ansökan är att kunna utöka verksamheten, det finns redan ett tillstånd som gäller till 2011.
- Men ska man utöka verksamheten krävs ett nytt tillstånd, förklarar Örjan Osterman, handläggare på länsstyrelsen.
Han och de övriga från länsstyrelsen har lite svårt att lägga band på Gunilla Pettersson som gärna och ordrikt vill berätta om Vägverkets och andra myndigheternas brister och misstag när det gäller täkten.
- Vi är här för att tala om det tillstånd som ska gälla i framtiden och inte fastna i det som ligger bakåt i tiden, allt finns dokumenterat i akten, säger Patrik Haverman, chefsjurist på länsstyrelsen och ordförande i miljöprövningsdelegationen.
- Man kan inget säga om framtiden förrän man lärt sig historien, svarar Gunilla Pettersson.
Efter besök i täkten och Petterssons stuga åker parterna till Älvens hus för fortsatta förhandlingar. Tonen är stundtals hetsig.
- Jag tänker inte tillstyrka något nytt tillstånd, Vägverket har inte skött sitt nuvarande, säger Pettersson.
"Inte unikt"
Örjan Osterman menar dock att det inte är så ovanligt att täktverksamhet föranleder ingripanden från polis och åklagare.
- Det är inte unikt, sånt händer och vi kan inte lyfta detta i vår prövning, säger han.
På vilket sätt belastar gamla brister Vägverkets möjligheter till ett nytt tillstånd?
- I viss mån kan det vägas in, vi försöker göra en bedömning av helheten. Och Pettersson känner sig onekligen störd när det är verksamhet där. Men det är ju inte så ofta, säger Osterman.
Christer Lauri berättar att Vägverket bedriver verksamhet i täkten ett par gånger per år och då två till tre veckor åt gången.
- Vi drar då hit mobila crossar, säger han.
Han och Olof Bergström från Nitro consult (som gjort bullermätningarna) menar att störningarna är mycket små.
- Det här handlar om andra saker, säger Lauri.
För Gunilla Pettersson är det enkelt.
- Ska man bedriva sån här verksamhet ska det göras på rätt sätt. Har man restaurang kan man inte bara lämna alla sopor på baksidan, säger hon.
Inom en månad ska länsstyrelsen fatta beslut.
Så jobbar vi med nyheter