Han lever passionerat. Ger sig hän det han vill till hundra procent. I ungdomen var det hockeyn, många skär på hockeyrinkarna runt Hertsön blev det. När grundskolan var över tog han sig in på hockeygymnasiet.
– Men sedan hittade jag festandet. Och då blev det bara det liksom.
Så höll det på i tio tuffa år, men sedan fem år tillbaka har han inte tagit en enda droppe alkohol och lever starkt övertygad om att nu kan allt hända.
– Bra saker händer om man är nykter, så är det bara. Jag drog till Australien bara ett par månader efter jag blivit ren. Kom in på en skådisutbildning i Sydney och gav mig in i branschen. Det var auditions så gott som varje vecka, jag fixade mig en agent och det rullade på riktigt bra. Gjorde allt från reklamfilm till att söka till bland annat Thor 4. Jag såg, och ser inte heller nu, några hinder. Men man måste lära sig ta ett nej i den här branschen. Jag har blivit ett proffs på det. Gäller att bara fortsätta gå på audition efter audition.
Han berättar om hur snabba ryck det är i skådisbranschen "over there". Man går på audition, får inom några veckor veta om man fått rollen, repar i två–tre veckor och kör sedan skarpt.
– Man förväntas kunna sina repliker när repen börjar. Det är pang bom bara. Och det passar mig bra, jag är en intensiv människa. Ger allt och mer därtill när det är något jag vill.
Och nu är det detta han vill. Hade han däremot fått som han velat för ett par år sedan hade han varit kvar i Australien där karriären hade kommit igång. Men så drog han på semester i Sydamerika vintern 2020. Vad hände då? Jo, covid slog till.
– Jag fick inte återvända till Sydney, så då blev det Sverige och Luleå i ett år och tre månader istället.
Han la aldrig ner satsningen på skådespeleriet. Om än han tog jobb som allt från takläggare till lärare här i Norrbotten så sa han, när folk frågade vad han var, att han var skådespelare.
– Det är viktigt det där tänker jag, att säga vad man är. Inte vad folk tror man är. Hemma i Sverige är det däremot svårt hålla den linjen. Folk reagerar med oro när man säger att man satsar på att bli skådis. "Men vet du, det blir svårt, oj, oj, oj" Här i USA och i Australien säger folk mer "Yes" Go!". Det där mår jag bra av. Rakt på bara, ingen tvekan.
En annan viktig del av Töyräs liv nu är att vara en förebild för unga, främst vad gäller att inte dricka alkohol eller ta droger. Det fick han möjlighet göra en del av pandemitiden hemma.
– Jag fick jobb som högstadielärare och kontaktperson på min gamla högstadieskola på Hertsön. Det var stort, att få vara i sina gamla hemtrakter och fånga upp unga där, prata med dem om hur droger förstör och sånt där. Jag var så glad jag fick det jobbet.
Just nu har Rasmus Töyrä, eller Rasmus Toyra som han valt kalla sig i USA, precis avslutat en roll i pjäsen "Royal oak" på teatern Soho Playhouse, Manhattan. Han spelade italienaren Enrico, något som inte var en slump.
– Det här med accenten alltså. Man får en viss sorts roller och jag har märkt att det är oerhört lätt få folk att skratta när man pratar som jag gör. Jag behöver bara öppna munnen så flabbar folk! Nu har jag fått en roll i en komisk pjäs som sätts upp här i höst. Jag tänker det kommer bli perfekt. I sommar har jag spelat drama, men folk kunde ju börja skratta i helt allvarliga scener. Lite problematiskt, men komiskt!
Han säger att han aldrig gillat komedier egentligen, men nu gäller det spela med de kort han har.
– Man lever ju inte fett direkt, om än det är en helt annan grej att hanka sig fram som skådis här och i Australien jämfört med hemma i Sverige. Bara en statistroll i en film ger ju rimligt betalt. Det är liksom inte 200 spänn och en macka för en dags jobb som det är hemma. Men jag är färdig med statistjobb nu. Nu söker jag bara huvud- eller biroller.
Får han drömma är det Oscarsgalan inom tio år och att kunna välja och vraka bland rollerna.
– Jag tänker det gäller att tillåta sig drömma. Nu ger jag det här absolut allt jag har, dygnet runt. Går det riktigt bra i karriären bor jag kvar här, jobbar hårt, köper lägenhet på 5th avenue i New York, ett hus i Malibu och en holk på Hertsön där familjen finns. Haha! Vi får väl se hur det blir, men framtiden känns ljus.