Familjeföretaget Skoogs bildades 1962 av Tage Skoog i Piteå. Idag har företaget blivit en koncern som består av över tio varumärken med huvudinriktning bränslen, energi, fastigheter, handel, hotell och restaurang. Den senaste stora investeringen var när 500 miljoner satsades på Träkronan, som förutom shoppingcentret Småstaden även innefattar lägenheter, bed and breakfast och hotellet Kust.
Idag drivs familjekoncernen av Tages barn, Roland och Christina Skoog. Även barnbarnen är engagerade medarbetare.
Vem är Christina Skoog?
– Oj, det är nästan den svåraste frågan man kan få, för de flesta personer är ju mångfacetterade. I min roll som företagsledare är jag en person många känner till och då kan man ha en bild av vem jag är. Men min familj och mina vänner får se fler sidor hos mig. Privat är jag omtänksam och generös, bryr mig om många människor och tycker om att umgås med min familj och mina vänner. Efter 50 år, med ålderns rätt, väljer jag vilka saker jag vill göra och undviker energitjuvar. Det är viktigt för mig, att det ska ge energi och inte bara ta. Förutom det skulle jag säga att jag är påhittig, gillar att ha fullt upp och att testa nya saker. Helt enkelt göra det mesta av varje dag.
Hur menar du då?
– Bara för att det är tisdag så behöver det inte vara tråkigt. Se möjligheter varje dag, laga en god middag, ta en skogspromenad, se en bra serie, umgås med barnbarn. Njuta av vädret, vänner och relationer. Om man anstränger sig lite grann så blir allt oftast bättre.
Är du en positiv person, enligt dig själv?
– Ja det försöker jag vara. Jag är ganska bra på att se något gott och glädjande i det mesta. Jag tror det är en bra egenskap, framförallt i dessa tider.
Det är ju minst sagt annorlunda tider nu, med covid19. Hur har det påverkat er?
– När det kommer till hotellverksamheten så är det precis som för alla andra – otroligt tufft. Ingen hade ju kunnat förutspå att detta skulle hända. Men en sådan här gång är vi oerhört glad att vi har så många strängar på vår lya inom koncernen – så vi ändå kan stå stadigt genom detta.
Var det självklart för dig att kliva in i företaget för 20 år sedan?
– Ja, just då var det självklart. Men innan hade det absolut inte varit det. Jag är en väldigt självständig person. För mig var det viktigt att vara den jag var, att jag fick jobb på mina egna meriter. Jag gjorde flera år inom olika branscher som hotell, resebyrå och försäkringsbolag. De åren blev viktiga erfarenheter för mig. Det var då jag fick självförtroende, att jag klarar det jag tar mig för och att jag alltid ger allt. Jag lärde mig att jag funkar bäst när jag står inför en utmaning.
Att prestera och ta sig an utmaningar, är det en drivkraft du alltid haft?
– Jag tror det. Kanske det är det något naivt, men om jag ställs inför en utmaning tänker jag ”Hur svårt ska det vara” och så har det varit sedan jag var liten. Jag vet att hinder finns, men jag fokuserar på målet och det vi ska göra. Man kommer långt med att ha en vision, att måla upp en önskad bild och ett slutmål.
Hur var det projektet att leda, med bygget av Träkronan?
– Helt fantastiskt men också mycket hårt jobb. Under byggtiden hade jag många diskussioner med mig själv när jag satt i bilen och sa ”Mer än så här kan man inte kräva av en människa, inte ens av dig Christina”. Det resulterade i att jag bestämde mig för att inte fatta beslut i förväg och planera in saker på fritiden, för allt på jobbet var allt väldigt inrutat och planerat. Det fick bli det jag kände och ville göra i stunden och vad jag orkade med. För mig fungerade det upplägget och att periodvis ha så mycket att göra.
Hur viktig är Piteåandan?
– Piteå är extremt viktigt för oss, på samma sätt som hela Norrland är viktig för oss och våra affärer. Såklart är Piteå något speciellt, det är här vi lever och bor. När vi har möjlighet så vill vi ge tillbaka till staden, för framtiden.
Jag har förstått att du var väldigt inblandad i utformningen av hotellet Kust, stämmer det?
– Ja det var jag. Jag är väldigt intresserad av inredning och design. Vi jobbade med en inredningsarkitekt i projektet men det är jag personligen som valt ut alla lösa detaljer i inredningen. Det var viktigt för oss att det skulle bli vår vision av Kust.
Vilken känsla får du när du kliver in på Kust idag?
– Det är en härlig känsla och jag känner en stor stolthet. Kust är min ”lilla baby”. Jag var väldigt nervös inför öppningen, när allmänheten skulle komma för att se och granska. Precis som en nyförlöst mor. Innan öppningen tog jag Roland åt sidan och sa ”Måste vi verkligen göra det här” med gråten i halsen. Han tittade bara på mig, skakade på huvudet och sa att jag skulle skärpa mig. Så jag torkade tårarna, klippte bandet och mottagandet blev fantastiskt.
– Herregud, det var ett stolt ögonblick.