Hipp hipp hurra!
Att Nils Landgren är folkkär visas med all önskvärd tydlighet genom folkuppslutningen i Stora salen. Men Landgren vore inte födelsedagsuppvaktningen värdig om han inte också genom åren visat prov på en enastående vilja att förnya sig och tänja på gränserna, och på detta födelsedagskalas finns ingen plats för tröttsam nostalgi. Efter ett kort och kärnfullt ”Hej på er, då kör vi” från jubilarens sida dundrar storbandet igång för fulla spjäll med ”Skywalker”, en smaskig tribut till trollkarlen Landgren, komponerad av två talangfulla lärlingar, storbandstrombonisterna Peter Dahlgren och Arvid Ingberg. Än högre svängighetsgrad uppnås i Cennet Jönssons rytmiskt eggande ”El Picogordo” och i ”Born to be Redhorn”, ett svängigt utforskande av Landgrens musikaliska universum, signerat gamle bandkamraten från Funk Unit, Magnus Lindgren.
Att Landgren själv stortrivs är uppenbart. Den tidlöst unge jubilaren hoppar, studsar, lyssnar in , nickar belåtet och fattar gång efter annan sin glänsande röda trombon för att blåsa järnet tills ansiktsfärgen snudd på antar en snarlik röd nyans.
I Anna-Lena Laurins ”Phoenix´Southpaw” lämnar vi den jazziga säkerhetszonen helt för att ta del av ett högkalibrigt stycke nutida konstmusik. Här drillas på elfenben och knackas på slagverk medan vokala hojtanden tränger genom de intrikata blåsarren och allt toppas med ett sällsamt suggestivt flöjtsolo av Mats Garberg. Wow.
Att storbandsjazz lämpar sig ypperligt som stämningssättare till kriminalfilmer har kapellmästare Joakim Milder tagit fasta på i sitt eget bidrag, ”Leads” (”Ledtrådar”) som också blir en av kvällens höjdare i min bok. En rafflande klanglig kriminalgåta där kommissarie Landgren tar upp jakten på samhällets fiender beväpnad med sin mörkt olycksbådande trombon.
Efter detta stimulerande men koncentrationskrävande gnuggande av de små grå cellerna är det skönt att svalka sinnena med svinläcker jazzfunk i form av ”(3 in 1)” av tyska Katharina ”Tina” Thomsen, innan det blivit dags att låta en av nestorn Landgrens egna nestorer, allas vår Georg Riedel, runda av hyllningen till mannen med den röda trombonen medelst en redig trombonkonsert, ”Redhorn sketches”, lika svindlande i sina lyriska ljuvligheter som i sitt blodstörtningstunga groove. En perfekt avrundning på en kväll som inte vore komplett utan ett rivigt extranummer, vars titel nog kan sammanfatta vad Jubilar Landgren lär fortsätta göra under många år till – ”Stay sharp”!