Här växer järnvägen som en rallarros

Byggandet av den nya Haparandabanan är ett jätteprojekt som involverar och påverkar massor av människor, myndigheter och företag. Innan den nya järnvägen är klar kommer cirka tre miljarder kronor att ha spenderats på en rad olika delprojekt. Spårbyte Boden-Kalix
Bland det första som görs är en upprustning och spårbyte på järnvägssträckan Boden-Kalix. Arbetet började hösten 2007 och har fortsatt i år.Sträckan görs nu i ordning så att den ska klara framtidens krav med betydligt mer och tyngre trafik. Max tillåtna axeltryck efter upprustningen blir 30 ton. Dessutom fräschar man upp och förlänger befintliga mötesstationer och bygger också nya. Det kommer att finnas sex mötesplatser mellan Boden och Kalix.Spårbyte
Banverket tar nuförtiden in anbud inför alla arbeten som ska utföras och när det gäller spårbytet var det verkets egna bolag Banverket Produktion som tog hem jobbet. Fast så ser det inte alltid ut.- Det finns stora europeiska företag som plockar en del jobb här i Sverige, säger Lennart Engholm, projektsamordnare för arbetena runt Morjärv.När Kuriren gör ett nedslag pågår arbetet nära Morjärvs kärna. Det återstår bara några hundra meter till stationsområdet. Ett 60-tal anställda på Banverket Produktion håller på att ta bort de gamla sliprarna av trä och
den gamla rälsen.De anställda kommer från hela Sverige, de flesta söderifrån, och är experter på rälsläggning. De kallar sig själva för moderna
rallare eller hightechrallare och utför den här sortens arbeten i hela riket. Ett jättelikt gulmålat spårbyteståg utför, med människornas hjälp, hela arbetet med att ta bort det gamla och lägga ut ny järnväg i ett enda svep.Nya slipers
De nya sliprarna, som är av betong, läggs ut med 60 centimeters avstånd och ovanpå läggs 420 meter långa bitar av räls. Varje betongblock väger 300 kilo och rälsen 60 kilo per meter ändå hinner maskinen och personalen att byta 1,2 kilometer räls en normal arbetsdag.- Vi började spårbytet vid Kosjärv den 18 augusti och i dag kommer vi att hinna fram till stationen i Morjärv, berättar arbetsledaren Kalle Olsson.Återanvänds
De gamla kreosotindränkta sliprarna samlas i stora högar på industriområdet vid den gamla husfabriken i Morjärv.- En del av dem ska återanvändas på inlandsbanan där man fortfarande använder träsliprar - resten destrueras, berättar Lennart Engholm.Den gamla rälsen, som är av god kvalitet och i mycket gott skick eftersom trafiken på järnvägen mellan Morjärv och Karlsborg inte varit särskilt intensiv, kommer definitivt att användas igen. Även här handlar det om inlandsbanan.Nästa etapp 2009
Engholm berättar att Banverket Entreprenad även har option på att sköta spårbytet på nästa etapp mellan Kosjärv och Kalix och att det i så fall kommer att ske 2009.- Om det blir av eller inte beror på om Banverket får pengar av regeringen, säger han.Andra arbeten som görs och ska göras på bansträckningen de kommande åren är markarbeten, trafiksäkerhetshöjande åtgärder, elektrifiering och byggandet av ett nytt signalsystem som skiljer sig från dagens som bygger på optiska signaler.Med hjälp av det nya signalsystemet kommer lokföraren att kunna köra tågen snabbare och säkrare och kapaciteten när det gäller antal tåg kommer också att öka.Halverar övergångar
Inför bytet av spår har en mängd trummor under banvallen bytts ut, skog har röjts och diken har fördjupats. Dessutom har banvallen breddats.Den nuvarande Haparanda-banan har ett 80-tal övergångar. Dessa kommer att halveras till antalet genom att nya broar och vägar byggs.
Fotnot: En fyra kilometer sträcka från Morjärvs station i riktning mot Boden återstår fortfarande på den här etappen. Detta rälsbyte kommer att genomföras under den första veckan i september.

Här växer järnvägen som en rallarros

Den nygamla järnvägen mellan Boden och Haparanda ska vara helt färdig i oktober 2016. Åtta års arbete återstår alltså men redan har det hänt en hel del. I dagarna genomförs spårbyte på sträckan Morjärv-Kosjärv.