Livsmedel som inte hanteras rätt drabbas av bakterier. Men med rätt handlag och kunskap behöver vi inte kasta så stora mängder mat som vi faktiskt gör.
– Vi slänger inget, säger Margareta Tjernkvist.
Tillsammans med sin man driver hon en odling av ekologiska grönsaker i Mattesbacken mitt i Fyrkanten.
– Det är mycket viktigt med god hygien när man hanterar livsmedel. Skydda håret, ha förkläde och tvätta händerna.
Dålig hygien försämrar hållbarheten, säger Margareta Tjernkvist.
Hon gör storkok och fryser maten i färdiga portioner. Av rester från måltider skapas nya rätter när den serveras igen.
– Jag använder fantasin. Ris och bulgus kan bli pytt-i-panna. Grädde och mjölk håller jättelänge, jag luktar och smakar. Till sist bakar jag av det som blir över, säger hon.
Bakterier kan växa till sig i nästan all julmat utom sill. Inte minst i julmaten som åker ut och in ur kylskåpet.
– Därför tar jag aldrig ut mer från kylen än det som ska ätas, säger hon.
De grönsaker som odlas på gården har lång hållbarhet tack vare god förvaring. Morrötter, rödbetor och rovor håller bra. Den egna rödkålen och grönkålen har en given plats på julbordet precis som den sylta och leverpastej som hon gör själv.
– Men vi säljer också grönsaker, till Nordansmak och till restauranger i Luleå och Piteå, säger Margareta Tjernkvist.
Allt finns inte på gården men kött, fisk och ägg tas från närområdet.
– Vi har bönder i närheten, fisk finns i sjö och älv, säger Tjernkvist.
Fler tips:
Sänk temperaturen i kylskåpet, högst fyra grader plus.
Allt som inte ska ätas direkt kyls ned. Ingen mat mår bra av att hållas varm lång tid
Ät sill – sill inlagd i ättikslag står sig allra bäst. De beror på att bakterier inte gillar den sura miljön. Den kan stå i flera månader i kylskåp, även en öppnad burk.